# ID: svediakorp-gov439897
# author: Turco (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 545
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Även jag vill tacka Cashman både för hans utmärkta betänkande och för att han med nästan enhälligt stöd lyckats förelägga kammaren ett mycket angeläget betänkande med viktiga bestämmelser.
Förutom det demokratiska underskott som vi alla fördömer anser jag att denna debatt visar att det finns ett glapp mellan vad som är möjligt att uppnå och vad som är nödvändigt.
Jag instämde helt och hållet i den första delen av Oreja Arburúas anförande, men sedan tycktes han ta ett steg tillbaka när det gäller behovet av att göra även utskottens överläggningar offentliga.
Dessa överläggningar är mycket mer lika riktiga debatter än de som äger rum i kammaren, och de har verkligen en mycket mer politisk karaktär.
Öppenhet och tillgång till handlingar är inte bara en slogan - först och främst står detta för demokratisk kontroll utövad av medborgarna.
Om man tittar på de möjligheter som i dag finns till demokratisk kontroll av institutionernas arbete ser man att de är kraftigt begränsade.
När det gäller de viktigaste politikområdena - rättsliga och inrikes frågor, utrikespolitik och försvar - sker i allmänhet endast samråd med Europaparlamentet.
De nationella parlamenten informeras, EG-domstolen har begränsade befogenheter och medborgarna slutligen, naturligtvis, har direkt tillgång till handlingar.
Som redan påpekats finns det till exempel ingen anledning att förbjuda avslöjanden av vilken medlemsstat som lagt fram ett visst förslag i rådet eller hur omröstningen utföll.
Detta anser vi vara en allvarlig kränkning av medborgarnas medborgerliga och politiska rättigheter.
Medborgarna, i likhet med oss ledamöter i nationella parlament och Europaparlamentet, berövas rätten att få veta vad regeringarna gör och rätten att uttrycka sin åsikt.
Demokratin hindras därmed från att fungera som den var tänkt.
Europeiska ombudsmannen konstaterade dessutom i en av sina särskilda rapporter till parlamentet att det inte är meningsfullt att sekretessbelägga rättsutlåtanden när dessa inte har karaktären av kommunikation mellan advokat och klient.
Jag har svårt att förstå varför institutionernas rättstjänster så fruktar detta steg mot ökad öppenhet och varför politikerna vill dölja det.
En annan positiv aspekt i betänkandet är kritiken mot kommissionen för att den böjer sig för medlemsstaternas vägran att ge medborgarna tillgång till ländernas skrivelser till kommissionen rörande överträdelseförfaranden, samtidigt som vi menar att samma förordning ger kommissionen en möjlighet till ett oberoende beslutsfattande som den vägrar att använda sig av.
Vi är oroliga för att kommissionen på detta sätt mörklägger medlemsstaternas överträdelser och därigenom själv agerar på ett otillbörligt sätt.
Med tanke på vad som skedde med ansökningarna om tillgång till Spaniens och Portugals skrivelser om de överträdelseförfaranden som kommissionen hade för avsikt att inleda mot dessa länder för överträdelse av skattedirektivet - mot bakgrund av katolska kyrkans momsbefrielse -, anser jag exempelvis att det inte finns någon anledning till att allmänheten inte skulle få kännedom om de skäl som de båda länderna anförde för att förmå kommissionen att avsluta behandlingen av ärendet, trots att faktiska överträdelser uppenbarligen hade ägt rum.
Jag anser att vi måste se på faktiska ärenden för att kunna avgöra vad som är nödvändigt, och inte bara möjligt, i denna strävan att förena verkliga behov och åtgärda det demokratiska underskottet.
