# ID: svediakorp-gov439872
# author: Swoboda (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 436
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
I dag diskuterar vi de transeuropeiska näten och det är olyckligt att vi gör det i kommissionens och rådets frånvaro.
När vi tittar närmare på frågorna framkommer det faktum att Europeiska unionen enligt beräkningarna varje år går miste om en halv procentenhet i ekonomisk tillväxt; detta beror till exempel på att infrastrukturen inte är tillräckligt utbyggd eller inte fungerar effektivt.
Om vi dessutom - vilket är troligt - vill lyckas förbättra vår luftkvalitet med mellan 25 och 50 procent - åtminstone inom ett antal år - bör vi fästa blicken stadigare på kombinerade transporter, det vill säga en kombination av järnväg, landsväg och vatten.
Med tanke på att Europeiska unionen har fastställt två viktiga målsättningar - den första i Lissabon beträffande vår kontinents konkurrenskraft och den andra, som inte genomförts i tillräckligt hög utsträckning, i Göteborg beträffande en hållbar ekonomisk utveckling på vår kontinent - är det ganska egendomligt att det redan råder så många motsättningar inom transportpolitiken; det rör sig om många mycket olika investeringar och tendenser och - även om vi hoppas att det snart skall ske - om det faktum att vägar i viss mån inte betalar sig, med hänvisning till exempelvis direktivet om avgifter på tunga godsfordon.
Jag hoppas att kommissionen snart undersöker förslagen från den kommitté som letts av van Miert och för detta parlament lägger fram ett konkret förslag om hur de transeuropeiska näten bör utvecklas i framtiden.
Först och främst krävs det en förteckning över prioriteringar och därefter givetvis finansieringen.
Goebbels och andra har redan nämnt detta.
Det räcker inte att enbart ge kredit.
Inte heller räcker det att skaffa privat kapital, vilket också är oerhört svårt att göra.
Vad vi ser i fråga om många projekt - kommissionsledamot Kinnock har redan lagt fram förslag i detta hänseende och tillsatt en egen expertgrupp - är att privat-offentliga partnerskap i praktiken faktiskt bara fungerar i ett fåtal sådana projekt, om inget samtidigt görs för att öka de offentliga investeringarna.
Det bör enligt min åsikt verkligen övervägas om det till exempel finns en möjlighet att i fråga om noggrant utvalda gränsöverskridande projekt, som framför allt är prioriterade av skäl som rör europeisk sammanhållning, tillåta särskilt definierade undantag från underskottskalkylerna enligt Maastricht.
Ordförandens förslag i frågan var mycket problematiska, eftersom de uttrycktes i alltför generella termer och jag menar att vi måste ge dem en mer konkret formulering.
Kommissionen och rådet bör nu uppmanas att äntligen fatta beslut och verkligen föreslå ett realistiskt finansieringskoncept.
