# ID: svediakorp-gov439864
# author: Hatzidakis (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 477
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
När vi diskuterar denna fråga kan vem som helst se att vi slipper motsättningar så länge vi håller oss på en teoretisk nivå.
Vi är alla överens om att det måste byggas effektiva transeuropeiska nät som sammanbinder östra och västra Europa och norra och södra Europa, vi är alla överens om att frågan om trafikstockningar måste behandlas, vi är alla överens om att betoningen måste läggas på miljön och miljövänliga transportmedel och vi är alla överens om att större vikt måste läggas vid järnvägen.
Problemet är när vi börjar tala om konkreta detaljer.
Det är då vi ser att det är svårt att nå fram till beslut.
Herr minister, vi har till exempel talat om järnvägen i många år, men rådet har, åtminstone inte som helhet, präglats av sin vilja att avreglera järnvägstransporterna.
Utan avreglering och utan driftskompatibilitet i nätet är det därför tydligt att järnvägen, som är den mest miljövänliga, aldrig kommer att få den styrfart som krävs.
Samma sak gäller för prioriterade arbeten.
Vi hade rådets möte i Essen.
Ni känner till att 14 prioriterade transeuropeiska nät godkändes, och några år senare ser vi att inget har hänt i hälften av fallen.
Följaktligen ser man vid åtskilliga tillfällen att vi utarbetar planer på papperet.
Detta blir än mer anmärkningsvärt om man tänker på att vissa av dessa arbeten handlar om det vi diskuterar nu, nämligen hänsyn till miljön och behovet av att ta itu med trafikstockningar på vissa känsliga delar av kontinenten.
Det finns följaktligen ett brådskande behov av att alla dessa uttalanden och pappersplaner får genklang i verkligheten.
Och här måste vi titta på finansieringsfrågan.
Om bara några dagar kommer antagligen Europeiska kommissionen att berätta för oss att den föreslår en ny plan för att reformera riktlinjerna för de transeuropeiska näten.
Därmed skall vi gemensamt godkänna ett antal prioriterade arbeten.
Men om vi inte finansierar dessa arbeten på ett ändamålsenligt sätt kommer förhållandena med all säkerhet inom kort att bli mycket värre och hela det europeiska nätet ännu mer överbelastat i takt med att transportvolymerna ökar.
På detta sätt undermineras även utvecklingen.
Följaktligen måste vi se över hur medlemsstaterna kan ta sitt ansvar och hur unionens budget konkret kommer att finansiera de europeiska näten samt vilken roll Europeiska investeringsbanken kan få i linje med detta.
Jag hoppas att det italienska ordförandeskapet, som verkar särskilt mottagligt för den här frågan, klarar av att vidta effektiva åtgärder i den här riktningen, för tro mig, herr minister, debatter som denna har förts vid andra tillfällen i detta parlament, men resultaten har inte blivit särskilt imponerande.
Jag förlitar mig på att ni leder Europeiska unionen längs en annan väg.
