# ID: svediakorp-gov439863
# author: Antonione (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,134
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Låt mig inledningsvis informera er om att jag är rädd att min kollega Lunardi, som är ansvarig minister i frågan, tvingades stanna kvar i Rom på grund av viktiga regeringsåtaganden och att han därför inte kan vara här för att medverka i debatten.
Jag skall i stället göra ett kort uttalande om några aspekter av denna omfattande fråga.
För det första bekräftar rådet sitt engagemang för den strategi för hållbar utveckling som fastställdes av Europeiska rådet i Göteborg 2001.
Vårt mål i detta hänseende är att se till att transporter blir hållbara och att ta itu med de ökande trafikvolymerna, överbelastningarna, tilltagande buller och föroreningar samt främja användningen av miljövänliga transportmedel.
Vi vill också nå en fullständig internationalisering av sociala kostnader och miljökostnader.
En viktig väg för att nå denna målsättning är, vilket Europeiska rådet betonade, att utveckla transeuropeiska transportnät och att, där så är lämpligt, prioritera investeringar i kollektivtransporter och järnväg, inre vattenvägar, kortare sjötransporter, intermodala transporter och effektiva knutpunkter.
Med andra ord handlar det om att stimulera utvecklingen av transportmedel som är mindre skadliga för miljön.
I gällande riktlinjer för utvecklingen av transeuropeiska transportnät fastställs det redan nu att en av målsättningarna för nätet är att säkerställa en hållbar rörlighet för personer och gods och samtidigt att bidra till att gemenskapens målsättningar nås, framför allt på miljö- och konkurrensområdet.
I detta hänseende har införlivandet av miljöhänsyn i projektens planerings- och utvecklingsstadier fastställts som en prioriterad målsättning för nätens utveckling.
I mer allmänna termer åläggs medlemsstaterna i rådets direktiv 85 / 337 / EEG av den 27 juni 1985 att ta vederbörlig hänsyn till miljöskyddet vid utvecklingen och genomförandet av projekt och genomföra miljökonsekvensbedömningar.
Enligt direktiv 2001 / 42 / EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan skall dessutom en miljökonsekvensbedömning göras för planer och program som utarbetas som förarbete till sådana projekt, särskilt sådana som finansieras av gemenskapen.
En verkligt fri rörlighet för gods och passagerare är avhängig ett fullständigt integrerat transportnät som binder samman öar och yttre eller avlägsna regioner med centrala regioner.
Ett modernt, sammanlänkat och interoperativt nät innebär ökad handel och ökad konkurrenskraft för Europas ekonomi som helhet genom att ett mer ändamålsenligt utnyttjande av transporterna säkerställs.
Fram tills den nödvändiga infrastrukturen har byggts upp och tills det finns lämpliga rättsliga ramar för en effektiv drift av nätet kommer begreppen inre marknad och territoriell sammanhållning i unionen att vara ofullständiga.
När ett avsnitt om transeuropeiska nät infogades i Maastrichtfördraget fick Europeiska gemenskapen de befogenheter och verktyg som behövdes för att utveckla näten.
Enligt artikel 154 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapen bidra till att upprätta och utveckla transeuropeiska nät för infrastrukturerna inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna.
Detta kommer att bidra till att både skapa en inre marknad och till ekonomisk och social sammanhållning, trots att vi för att nå dit först och främst behöver utveckla de nationella nätens sammanbindande länkar och driftskompatibilitet.
De senaste tio åren har vi upplevt inte bara en störande ökning av trafikstockningar i storstadsområden, utan även ett nytt stockningsfenomen på det transeuropeiska nätets viktigaste huvudleder.
Enligt kommissionen uppgår enbart de externa kostnaderna för trafikstockningar i vägtrafiken till 0,5 procent av Europeiska unionens BNP.
Siffran blir ännu mer oroväckande om vi tänker på att kraven på transport kommer att fortsätta öka avsevärt i framtiden.
Om vi inte från och med nu och fram till 2010 vidtar åtgärder för att rationalisera användningen av och maximera fördelarna med de olika transportmedlen kan volymen av tung vägtrafik i en union med enbart de nuvarande 15 medlemsstaterna öka med 50 procent räknat från 1998 års nivå.
Denna tendens är farlig för både medlemsstaterna och de länder som ansökt om inträde i gemenskapen, eftersom vi upplevt både gradvis minskade marknadsandelar för järnvägstransporterna och samtidigt en ökning av vägtransporterna med närmare 20 procent mellan 1990 och 1998.
I det nya sammanhanget med hållbar utveckling efterlyste Europeiska rådet i Göteborg 2001 en framtida betoning på att utveckla järnvägs-, sjöfarts- och flodtransporterna.
I maj 2004 kommer tio länder in i Europeiska unionen; Rumänien och Bulgarien kommer med 2007.
Det finns mot bakgrund av detta behov av ny infrastruktur i de korridorer som går till andra länder för att effektivt sammanbinda dem med de nuvarande 15 medlemsstaternas transeuropeiska nät.
Behov uppstår också av att förbättra lederna mellan länderna i sig.
En ny struktur för näten måste därför byggas upp för att länka samman öst med väst och nord med syd.
Vi bör också komma ihåg att rådet i sina slutsatser av den andra översynen av rådets strategi för integrering av miljöfrågorna och principen om en hållbar utveckling i transportpolitiken, som antogs av transportministrarna i december 2002, betonade vikten av att gå igenom nya politiska förslag med utgångspunkt från deras miljöpåverkan och gemenskapens förmåga att minska de miljöskador som orsakas av transportnäringen.
Som stöd för detta vill jag gärna påpeka att rådet vid samma möte i december förra året godkände Marco Polo-programmet som syftar till att finansiera miljöförbättringar inom godstransportsystemet.
Genom programmet tillhandahålls finansiering av initiativ för att överföra godstransport från väg till andra transportmedel, till exempel järnväg, inre vattenvägar eller korta sjötransporter.
Målet med att främja hållbar utveckling genom insatser för att återställa jämvikten mellan transportmedel som gynnar miljön kommer därför att vara en avgörande referenspunkt för rådet när det de närmaste månaderna granskar kommissionens förslag om översyn av riktlinjerna för de transeuropeiska näten och de prioriterade projekt som ingår i förslaget.
Rådet anser i detta hänseende att slutsatserna från den högnivågrupp som leds av den förre kommissionsledamoten Van Miert ligger i linje med det strategiska tillvägagångssättet för att få en hållbar, välbalanserad utveckling med vederbörlig hänsyn till miljöskyddet; samtidigt ingår en strävan att stärka enheten inom EU genom fri rörlighet för personer och gods, med vederbörlig hänsyn till behovet av att minska naturliga hinder och behålla en balans mellan öst-västliga och nord-sydliga rutter.
Rådet anser att investeringar i infrastruktur i kombination med lämpliga offentliga och privata partnerskapsinitiativ kan vara ett mycket effektivt instrument för att stödja ekonomisk tillväxt.
Från denna synpunkt är förhållandena typiska för vissa länder som fortfarande påverkas av problem med passager och vars produktionssystem till följd av detta fortfarande drabbas av avsevärda ekonomiska bakslag.
Därför måste vi fortsätta att uppmana kommissionen att lösa dessa frågor.
Rådet uppmanar därför kommissionen att utan dröjsmål lägga fram sitt förslag om översyn av de transeuropeiska näten så att en bred politisk debatt kan föras och en gemensam ståndpunkt antas.
