# ID: svediakorp-gov439829
# author: Lucas (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 426
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I stället för att se bakåt skulle jag vilja se framåt.
Kommissionär Lamy, under vårt möte i förmiddags frågade jag er vilken status ert Seattlemandat har.
Ni svarade att ni ännu inte var säker.
Jag skulle vilja göra så klart som möjligt att det mandat ni fick 1999, redan före ministermötet i Seattle, för att inte tala om mötena i Doha och Cancún, nu måste vara ogiltigt.
När två av tre ministermöten har misslyckats kan vi nu inte längre låtsas att vi sköter vårt arbete som vanligt.
Framför allt tycks EU nu vara tvunget att acceptera utvecklingsländernas åsikt att de inte önskar förhandlingar om Singaporefrågorna.
Därför måste vi lämna inte bara två, utan alla dessa fyra frågor därhän.
Samtidigt måste vi gå längre när det gäller att avskaffa exportstöd och ännu mycket längre i fråga om att möta oron från speciellt AVS-länderna och de minst utvecklade länderna.
Botswanas uttalande för dessa gruppers räkning beskrev mycket tydligt att de reviderade texterna låg långt under vad de förväntade sig.
Vi kan diskutera orsakerna till misslyckandet i Cancún.
Jag misstänker att min egen analys är tämligen olik många av dem vi hört i eftermiddag, men tydligt är att detta misslyckande ger oss en möjlighet att påbörja en genomgripande omvandling av WTO.
Vad vi nu behöver är en komplett översyn, inte bara av WTO: s arbetssätt, som ni med rätta kallar medeltida, utan av organisationens handelsregler som sådana, vilka jag skulle vilja kalla imperialistiska.
På många sätt är WTO: s regler inte neutrala regler som kan användas defensivt för att skydda de svagaste aktörernas intressen.
Alltför ofta befäster reglerna det nuvarande systemet av global orättvisa.
Ta t.ex. den dominerande principen om nationell behandling, som effektivt nekar fattiga länder rätten att marknadsföra sina egna nationella industrier och ekonomier, en rättighet som har varit oumbärlig för de flesta rika länder och som de ostraffat har använt i sina egna utvecklingsprocesser.
Det är uppenbart att vi behöver rättvisa och multilateralt överenskomna regler för att kontrollera och reglera handeln i syfte att utrota fattigdomen.
Men det är däremot svårare att tro att dagens WTO skulle kunna producera dessa regler.
Om vi skall återskapa förtroendet för det multilaterala systemet måste vi avsätta betydligt mer politiskt kapital för att göra dess regler och arbetssätt genuint rättvisa och hållbara.
Kan ni svara mig på om ni är beredda att göra det?
