# ID: svediakorp-gov439692
# author: Schleicher (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 414
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Metoderna för samarbete mellan självständiga europeiska nationalstater har utvecklats dramatiskt sedan 1957.
Det mod som sex länder visade inledde en samarbetsprocess som har spridit sig och fördjupats ända fram till dags dato, precis på samma sätt som jordens dragningskraft drar till sig allt som kommer tillräckligt nära.
Vi ser inget slut på denna utveckling, även om vi har börjat fundera över var Europas gränser går.
I affärsvärlden finns det en regel som heter? stillastående är tillbakagång?, och metaforiskt sett är detta sant också inom politiken.
Gud ske lov att vi inte stod stilla när Europa utvecklades politiskt under andra delen av det förra århundradet.
Alla våra ansträngningar belönades då som nu med en återförening av Europa i fred och frihet.
Trots att det finns många olika ekonomiska problem har Europa fortfarande planetens makt att dra till sig andra, och många har redan talat vackert om detta i dag.
I och med konstitutionsfördraget förväntas Europa - måste Europa - ta ett kvalitativt språng om det skall kunna klara de utmaningar som väntar.
Kammaren gjorde rätt i att påtala att resultatet från Nice inte gav några möjligheter till detta eftersom det hela komplicerades av nationell egoism.
Konventet har med rätta beskrivits som? konstitutionellt?, för dess arbete visar oss vilken väg vi skall gå på ett högre plan än det ekonomiska samarbetet.
Det är mot denna bakgrund som medlemsstaternas regeringar både kan och måste visa om de arbetar med framtiden för ögonen på regeringskonferensen eller om de är fångade i beteendemönster från det förflutna och håller fast vid nationell egoism och värnande om det egna landet.
Texten i konstitutionsfördragen visar vägen till framtiden.
Den bör bara ändras om det förbättrar innehållet.
Många av oss är oroliga för att resultatet från Nice inte kommer att räcka till för att hantera den utvidgning vi står inför, och det är därför som jag uppmanar regeringarna att göra allt som står i deras makt för att se till att det nya fördraget snabbt kan träda i kraft, så att det inte går för lång tid mellan regeringarnas godkännande och den slutliga ratificeringen av fördraget.
I detta sammanhang är jag tacksam för vad rådets ordförandeskap har sagt.
Nu är det Europas stats- och regeringschefer som skall besluta om de vill föra Europa framåt eller stå i vägen för dess utveckling av egoistiska och nationalistiska skäl.
