# ID: svediakorp-gov439672
# author: Papayannakis (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 410
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag stöder den text och de förslag som de två föredragandena har lagt fram.
Som de själva sade finns det negativa punkter och vi kommer att stöta på hinder på vägen mot ett enande, hinder som vi måste undanröja för att kunna veta vad vi skall rösta om.
Ett av dessa är reformprocessen.
Det är omöjligt att halva fördraget, 150 artiklar i del tre, inte skall kunna revideras, för det är så det blir om vi vidtar de åtgärder som planeras.
Med andra ord blir politiken själva målet.
Det är omöjligt.
Det strider emot all europeisk politisk utveckling i alla riktningar.
För det andra kan vi inte fortsätta att sätta samman budgeten som vi gör i dag.
Det vi gör strider mot vad vi lär våra förstaårsstudenter i ekonomi.
Hur kan vi ha en budget som säger? här får ni pengar, bestäm nu vilken politik ni skall föra? i stället för att först tala om vilken politik vi vill ha och sedan se vilken budget vi då behöver?
Den tredje punkten: konventet accepterade inte finansministerkonceptet, och jag föreställer mig att regeringskonferensen inte kommer att gå vidare med det.
Varifrån skall sammanhållningen i euroområdet, symmetrin mellan den ekonomiska politiken och penningpolitiken, komma?
Varifrån skall Europeiska unionens verkligt hårda kärna komma, om inte härifrån?
Jag menar att detta är ett stort misstag och att också detta kommer att bli ett hinder för oss.
Detsamma gäller försiktigheten i fråga om säkerhet och försvar.
Min vän Cossutta har redan sagt det och jag skall inte upprepa det.
Tillåt mig att kommentera en sista fråga, nämligen hänvisningen till religioner.
Jag förstår inte vilka religioner man vill nämna som värdefulla.
Eller varför vi behöver hänvisa till kristendomens visserligen viktiga historia men inte till exempel till det fria tänkandets historia?
Eller till den antiklerikalism som låg till grund för upplysningen, som i sin tur ledde till revolutioner och inspirerade de intellektuella och politiken i Europa.
Eller varför vi inte skall hänvisa till de stora?
För mig är Europas ansikten Aristoteles, Erasmus, Mozart, Marx och Freud.
Skall vi tvinga på våra medborgare dem?
Låt oss ge våra medborgare pluralistiska valmöjligheter för sina framtida liv och utveckling.
Kanske denna pluralism blir Europas verkliga ansikte.
