# ID: svediakorp-gov439670
# author: Corbett (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 441
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Med några få ändringar stöder min grupp helt det resolutionsförslag som ligger framför oss och som utarbetats på ett så kompetent sätt av föredragandena Tsatsos och Gil-Robles Gil-Delgado.
Den stora utmaning vi står inför nu är att slussa konstitutionen genom regeringskonferensen utan att den plockas isär bit för bit.
Det är därför vi välkomnar att det resolutionsförslag vi skall anta inte kräver betydande förändringar av utkastet till konstitution.
Naturligtvis ger det helt befogat uttryck för en viss kritik: det belyser tillkortakommanden i konstitutionen.
Detta syftar emellertid till att visa att vi också har kompromissat för att nå detta resultat.
Innehållet som har antagits i konstitutionen är ändå sådant att det för Europeiska unionen framåt på en rad områden som rör demokrati, effektivitet, insyn och förståelse av unionen.
Därför förtjänar förslaget att antas av regeringskonferensen.
Det finns faror som lurar.
Det finns regeringar, t.ex. i Spanien, som motsätter sig systemet med dubbel majoritet i rådet och vill återgå till Nicesystemet, som är ett komplicerat, obegripligt och inte särskilt praktiskt system.
Varför skulle vi acceptera att ta ett steg tillbaka för att låta en eller flera regeringar bevara vad som rent ut sagt är ett orättvist system?
Det finns regeringar som vill återuppta frågan om kommissionens sammansättning.
Jag hyser också vissa tvivel om kommissionens sammansättning.
Jag inser dock att detta är en del av en större kompromiss som nåddes på regeringskonferensen.
Nyckelfrågan är hur detta skall lösas.
Om vi har en kommissionsledamot per medlemsstat och en röst per kommissionsledamot, kommer vi då inte att förvandla kommissionen till ett slags Coreper, ett mellanstatligt organ?
Det är inte den roll som kommissionen bör ha.
Jag går också emot dem som vill omnämna religionen i konstitutionen.
Vi är en union med olika religioner och religiös mångfald.
Det finns människor inom vår union som inte är religiösa.
Vi bör inte införa en speciell syn på religion i konstitutionen.
Det vore en slags kulturell imperialism.
Slutligen kommer jag in på folkomröstningsfrågan.
Det är inte Europeiska unionens sak att tala om för medlemsstaterna hur var och en skall gå tillväga för att godkänna ett konstitutionsfördrag.
Det är en fråga för varje medlemsstat i enlighet med dess författning och traditioner.
Därför går jag emot den ståndpunkt som Evans och andra intar, nämligen att parlamentet skall tala om för medlemsstaterna hur de skall gå tillväga för att ratificera fördraget, och vi kommer att verka för att den punkten ändras i enlighet härmed.
