# ID: svediakorp-gov439654
# author: Paciotti (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 200
# sentences: 6
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Den europeiska offentliga rättens utveckling i Europa, från westfaliska freden till fördraget om Europeiska gemenskapen, innebär att vi i dag kan ställa oss bakom en banbrytande idé som en gång i tiden var omöjlig: ett konstitutionsfördrag som till vissa delar har karaktär av fördrag och till vissa delar av konstitution.
Det förslag som vi behandlar i dag innebär ett stort framsteg, särskilt i fråga om byggandet av det europeiska området med frihet, säkerhet och rättvisa.
Detta är ett framsteg eftersom gemenskapsmetoden till största delen tillämpas på detta område, en metod som borde vara den enda som används för att fatta beslut i ett federalt Europa eftersom den respekterar demokratiska värden och rättsstaten på grundval av principen att lagar skall stiftas av företrädare för folket och följaktligen att europeiska lagar skall antas av Europaparlamentet.
Dessutom följer den kriteriet att beslut skall fattas med kvalificerad majoritet, vilket stärker enheten.
Kravet på enhällighet främjar däremot särintressen och splittring: där gemenskapsmetoden tillämpas går Europa mot framtiden, men där regeringarna ensamma har makten går Europa tillbaka till sitt förflutna, sitt tragiska förflutna.
