# ID: svediakorp-gov439642
# author: Tsatsos (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 789
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Historia innebär utveckling.
Det är därför som Europeiska unionens konstitutionella historia nu har inletts i och med konventets arbete.
I det utkast som vi nu lägger fram föreslår min framstående och respekterade kollega Gil-Robles och jag att Europaparlamentet skall inta följande tre ståndpunkter:
Den första ståndpunkten: parlamentet kräver att konventet som institution skall erkännas som en seger för parlamentet och som gemenskapens regelverk.
Förberedandet av översynen av fördragen har för första gången i Europeiska unionens historia utförts av ett politiskt organ.
Den andra ståndpunkten: trots felaktigheterna och bristerna i konventets utkast kräver Europaparlamentet, vilket Gil-Robles betonade, att regeringskonferensen inte återupptar förhandlingarna om det paket med grundläggande kompromisser som uppnåtts inom ramen för konventet.
Om regeringskonferensen tvärtom tar politiskt avstånd från utkastet kommer det att skada segern för vår institution, och jag är rädd att resultatet av översynen då inte kommer att skilja sig från fiaskot med Nicefördraget.
Det finns naturligtvis anledning att kräva att den kompromiss som nåtts respekteras också av innehållsmässiga skäl.
Dessa skäl rör till exempel grundläggande rättigheter, skyddet av Europeiska unionens grundläggande värderingar, socialstaten som har sin kulmen i målet med full sysselsättning, moderniseringen av Europaparlamentet, konstitutionaliseringen och förenklingen av fördragens innehåll, ett ökat skydd för öppenheten, ett fullständigt deltagande av de nationella parlamenten, en ökad tillämpning av omröstningar med kvalificerad majoritet och mycket mer därtill.
Den tredje ståndpunkten: konventets utkast till konstitution har allvarliga svagheter, vilket min respekterade vän Gil-Robles betonade.
Ett exempel: för det första påverkar institutionen med Europeiska rådets ordförandeskap jämvikten mellan institutionerna och Europeiska kommissionens funktionssätt och jämlikheten mellan staterna.
Europeiska rådet är en institution med ett demokratiskt underskott, och att på motsvarande sätt avskaffa det roterande ordförandeskapet skadar jämlikheten mellan staterna.
Sammansättningen av kommissionen med 25 kommissionsledamöter som, för att nu uttrycka sig så, delats in i fullvärdiga och andra klassens kommissionsledamöter håller för det andra på att utvecklas till ett missfoster - om ni ursäktar uttrycket.
Försöket att framtvinga ett ja till att inrätta en ordförande för Europeiska rådet genom att erbjuda fler, om än andra klassens, kommissionsledamöter är här tydligt.
För det tredje visade det sig vara omöjligt att vidta betydande åtgärder för en utrikes- och säkerhetspolitik som skulle göra det möjligt för Europeiska unionen att återupprätta sin internationella politiska trovärdighet.
Så, mina damer och herrar, kan man både säga ja och vara kritisk?
Det kanske är en motsägelse?
Jag anser inte att det är det, av tre skäl.
För det första: konstitutionella texter är inte statiska.
De bygger på begrepp som frihet, demokrati, grundläggande rättigheter, jämlikhet, rättssäkerhet och socialstaten, med andra ord begrepp vars innebörd hela tiden genomgår en historisk utveckling till följd av den politiska och sociala kampen.
Vår kritik bör ses som ett bidrag till denna utveckling.
För det andra: Europaparlamentet måste ha framfört sina åsikter om dessa kompromisser åter skulle tas upp till förhandling.
För det tredje: vi vill inte att de europeiska medborgarna skall stödja den konstitutionella texten av det skälet att de inte känner till dess nackdelar, utan i vetskap om nackdelarna men tack vare fördelarna.
Två ändringsförslag har lagts fram i ett försök att uttryckligen betona den kristna karaktären i Europeiska unionens historiska rötter.
Genom själva sin natur är detta en historisk, filosofisk och moralisk fråga med en metafysisk grund, som därför rör alla och envar.
Därför vågar jag avslutningsvis personligen ta ställning: jag erkänner den avgörande roll som kristendomen haft när det har gällt att forma den europeiska civilisationen och jag erkänner behovet av att skydda giltigheten i den kristna läran.
Det skulle emellertid försvaga kristendomen och underskatta dess övertygande kraft om vi godkände att den behöver stöd i en konstitution.
Därför röstar jag mot kravet på att regeringskonferensen skall skydda kristendomen i konstitutionen.
Mina damer och herrar, jag önskar konstitutionen en lång och säker resa.
Jag önskar att turen skall stå den bi när det stormar.
Jag anser att dess första steg bör vara att återupprätta sin politiska trovärdighet, och Europeiska unionens politiska trovärdighet.
Denna skadades allvarligt av alliansen mellan vissa av dess ledamöter och Förenta staterna, som måste ta på sig ansvaret för den olagliga invasionen av Irak, som skedde med terrorismen som förevändning.
Slutligen vill jag varmt tacka min respekterade föredragande och ordförande, Gil-Robles, utskottets utmärkta sekretariat och alla som samarbetat med oss.
(Applåder)
