# ID: svediakorp-gov439620
# author: Cappato (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 280
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Flexibilitet är ytterst lämpligt i förhandlingar, men högst olämpligt när det gäller respekt för lagen.
I artikel 2 i förordning nr 22 / 99 fastställs det att det är förbjudet att göra personlig information tillgänglig för andra som inte är berörda av transaktionen utan passagerarens godkännande.
Herr kommissionär!
Ni har förklarat att ansvaret för att tillämpa lagstiftningen tillkommer medlemsstaterna.
Detta är sant i fråga om direktiv, men inte när det gäller förordningar.
Ni är utrustade med alla nödvändiga befogenheter för att ingripa och se till att lagstiftningen följs enligt artikel 11, i vilken det står att kommissionen skall, efter mottagande av klagomål eller på eget initiativ, inleda förfaranden för att få överträdelser av bestämmelserna i denna förordning att upphöra.
Vill vi verkligen kräva att lagstiftningen skall följas när detta i själva verket skulle motverka sitt eget syfte?
Jag anser först och främst att när det finns lagstiftning måste den följas, och att ett villkor för alla ändringar - även ändringar av ett internationellt avtal - är i enlighet med förfarandet.
Herr kommissionär!
Ni skulle få större inflytande i internationella förhandlingar om kommissionen skulle kräva att lagstiftningen följs utan dröjsmål, eftersom såväl kommissionen som medlemsstaterna har befogenhet att göra det.
Tidsramen är inte vår sak att bestämma: den är - och skall, enligt min åsikt, vara - den tidsram som fastställs i artikel 232 i fördraget, vilken föreskriver en period på två månader från vår begäran till åtgärd.
Om inga åtgärder vidtas har vi två månader på oss att överklaga till EG-domstolen.
