# ID: svediakorp-gov439606
# author: Jonckheer (Verts/ALE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 648
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Som ni sade går det här förslaget långt tillbaka i tiden.
Jag kommer inte att gå tillbaka till dess hela historia, men i samband med vad ni just sade vill jag betona att Europaparlamentet antog ett betänkande 1999 som Pat Cox var föredragande för, vilket förbättrade kommissionens förslag, särskilt i tre aspekter.
Parlamentet begärde att alla minimiskattesatser skulle höjas jämfört med det som angavs i kommissionens förslag, det begärde också att dessa minimiskattesatser skulle justeras upp varje år med hjälp av ett sammansatt index, och slutligen begärde det att antalet befrielser och undantag skulle minskas.
Som ni själv påpekade har vi varit tvungna att vänta i fyra år på att rådet skulle nå fram till en överenskommelse och på att parlamentet skulle höras på nytt.
Allmänt sett syftar betänkandet till att stödja den kompromiss som har nåtts i rådet - som, vilket ni sade, agerar under tvånget av enhällighet - trots textens allvarliga brister.
Ministerrådet har i själva verket inte tagit med förslagen i Coxbetänkandet från 1999.
Jag kommer att inrikta mig på två av de många punkterna, där den ståndpunkt som rådet har antagit förefaller oss vara svag.
För det första är de minimiskattesatser som enligt rådets beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2004 nästan undantagslöst lägre än de som föreslogs av kommissionen 1997 och av Europaparlamentet 1999.
Ett sådant steg bakåt är en uppenbar motsägelse mot rådets, och särskilt Europeiska rådets, åtagande om att stå till tjänst med styrmedel för att den ekonomiska tillväxten skulle kunna frikopplas från energiförbrukningen.
En andra fråga som vi tar upp handlar om befrielser och undantag.
Texten i direktivet är full av sådana.
Rådet har också lagt till en bilaga där var och en av de 15 medlemsstaterna formligen kan välja och vraka bland olika befrielser och undantag, och således samtycka till texten.
Efter att ha konsulterat den ståndpunkt som antogs av parlamentet 1999 och ha tagit hänsyn till nytt politiskt material, som förklaringen från Europeiska rådet i Göteborg till stöd för en strategi för hållbar utveckling, föreslog jag som föredragande för utskottet för ekonomi och valutafrågor att vi skulle förstärka rådets ståndpunkt när det gällde vissa punkter, men samtidigt bevara en sansad inställning, med tanke på de olika politiskt känsliga frågorna.
Jag föreslog särskilt att den andra fasen av beskattningen av motorbränsle samt översynen av skattesatserna skulle tidigareläggas med två år.
Jag föreslog också en klausul om begränsad giltighetstid för alla befrielser, så att undantag och befrielser skulle få finnas kvar endast i de fall då rådet uttryckligen fattar beslut om detta.
Slutligen föreslog jag att det skall bli obligatoriskt att stödja förnybara energikällor.
I princip bör alla former av förnybar energi undantas fullständigt.
Jag erkänner att det kom som en ovälkommen överraskning att alla ändringsförslag förkastades av ekonomiutskottet - och jag delar inte ert gillande, herr kommissionär.
Det är sant att ändringsförslagen i många fall förkastades av en majoritet på endast en röst och att inte alla ledamöter av utskottet var närvarande.
Jag anser följaktligen att det logiska steget för mig, som föredragande, är att åter lägga fram dessa ändringsförslag i plenum.
Herr kommissionär!
Dessutom vill jag fästa er uppmärksamhet på ändringsförslag 2, som har lagts fram av Kauppi och antagits av utskottet.
Om det godkänns i plenum skulle detta innebära att parlamentet bestrider att tidpunkten för förslaget till direktiv inte är lämplig, eftersom vi nyligen antog ett direktiv om handel med utsläppsrätter.
Slutligen hoppas jag att parlamentets omröstning i september 2003 inte blir en reträtt från dess ståndpunkt från 1999, även om den, det är sant, antogs under en annan mandatperiod.
