# ID: svediakorp-gov439602
# author: Kauppi (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 339
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill rikta uppmärksamheten på Jan Anderssons utmärkta betänkande om tillräckliga och hållbara pensioner i mitt inlägg.
Det är bra att parlamentet deltar aktivt i debatten om pensioner, eftersom pensioner och hur vi betalar för dem kommer att bli en av de största sociala och ekonomiska utmaningarna under de kommande årtiondena.
I dag innebär ålderdom inte längre fattigdom, eftersom lagstadgade pensionssystem och de privata tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar som kompletterar dem är en garanti för många européer att de kan behålla sin levnadsstandard även efter pensioneringen.
Trots det är det nödvändigt att minska generationsklyftan genom kraftfulla reformer av pensionssystemen, så att de yngre generationerna inte skall behöva bära bördan av ökade pensionskostnader.
Fyra faktorer kommer att äventyra de statliga pensionssystemen om inga reformer görs.
Dessa är den ständigt ökande livslängden kombinerat med låga födelsetal, avsevärd långsiktig arbetslöshet och att människor börjar arbeta senare i livet.
Babyboomgenerationen börjar pensionera sig under det här årtiondet, och till 2050 kommer antalet personer som uppbär pension i förhållande till de förvärvsaktiva att ha fördubblats.
I några medlemsstater uppskattas de pensionssystem som betalas med allmänna medel att öka till en femtedel av BNP.
Enligt min åsikt har de europeiska pensionssystemen i stort sett uppnått de sociala målen.
För att stärka pensionerna är det emellertid en prioritering att höja pensionsåldern, urvalet av kompletterande finansieringsformer måste ökas och det måste ske en ökning av långsiktigt privat pensionssparande.
På gemenskapsnivå är det nödvändigt med samordning av beskattningen av tjänstepensionerna för att göra det lättare för människor att flytta mellan medlemsstaterna, och det krävs omfattande lagstiftning för inre marknaden för institutioner som erbjuder tjänstepensioner.
På EU-nivå kan vi spela en viktig roll för att desarmera pensionsbomben genom att främja utvecklingen av gränsöverskridande personliga pensions- och sparsystem.
Jag hoppas att parlamentet, med stöd av detta utmärkta betänkande av Andersson, också kommer att spela en aktiv roll när det gäller de här frågorna i framtiden.
