# ID: svediakorp-gov439574
# author: Ion Iliescu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,326
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter av Europaparlamentet, mina damer och herrar!
Jag är djupt hedrad över att vara här i dag.
Det är ett privilegium att tala inför er under ett av Europaparlamentets plenarsammanträden, och jag tackar Cox och er alla för att ni ger mig det här tillfället.
Jag talar till er i dag vid en tidpunkt när mitt land känner stort hopp inför sitt europeiska öde.
Herr talman, för nästan ett år sedan talade ni inför det rumänska parlamentet i Bukarest och delade er vision om Europas framtid och Rumäniens öde inom Europa med mina rumänska landsmän.
Det är detta Europa, ett Europa av värden och principer, som vi vill ansluta oss till.
I dag står jag inför Europaparlamentet för att tala om för er att vi har ställts inför oräkneliga utmaningar.
Vi har övervunnit många av dem, och vår politiska vilja är att övervinna dem alla.
Men mitt främsta budskap i dag är att Rumänien är ett land som den demokratiska gemenskapen av stater kan räkna med.
Rumänien kommer att vara en konsekvent och pålitlig medlem i Europeiska unionen.
Europeiska unionen kommer att vinna mycket mer än bara en ny medlemsstat med över 22 miljoner invånare; den kommer att vinna en medlemsstat som starkt tror på den europeiska integrationen, en Europaoptimist av fritt val.
Vi har varit förbundna med Europa genom hela vår historia, och vi tror på det system av positiva värden som nu utgör grunden för uppbyggandet av Europa: demokrati, respekt för de medborgerliga fri- och rättigheterna, rättvisesystemet och social rättvisa, tolerans, solidaritet inom och bland nationer och ansvarsskyldighet inför kommande generationer.
För oss rumäner, som har stått vid sidan av historien i över ett halvt århundrade, var en naturlig utveckling inom Europeiska gemenskapen, vars värden tjänade som ett landmärke, en längtan som blev verklighet efter revolutionen i december 1989.
Att ta sig ur ett totalitärt styrelsesätt - såväl fascistiskt som kommunistiskt - var varken lätt eller enkelt.
Vi var tvungna att ta itu med ett tvåfaldigt handikapp; det första var institutionellt: institutionerna i en totalitär stat är oförenliga med demokrati och marknadsekonomi.
Det andra handikappet utgjordes av vår isolering från omvärlden och våra enväldestendenser.
Allt detta skedde mot bakgrund av en djupt rotad, historisk försening i den ekonomiska och sociala utvecklingen.
Vi var tvungna att bygga upp institutioner, inrätta dem och få dem att fungera, tilldela dem de befogenheter som krävdes för deras legitimitet och funktioner.
Med hjälp av vänner och partner till Rumänien - de är många, och några av dem är närvarande i kammaren i dag - har vi utarbetat och antagit en modern och demokratisk författning; vi har utbildat människor i att klara av de nya kraven i en fungerande demokrati.
Politiskt sett har Rumänien under de senaste 14 åren utvecklat en funktionell demokrati, vilken två gånger framgångsrikt har bestått provet av alternativt styrande.
Under tiden har medborgarsamhället utvecklats och växt sig allt starkare och följaktligen kommit att utgöra - genom sina organisationer - en nödvändig och användbar motkraft, som har blivit en katalysator för offentlig debatt.
Utarbetandet av en nationell strategi för förbindelserna mellan majoritetsbefolkningen och de etniska minoriteterna, i vilken kravet på att minoriteter skall vara företrädda i parlamentet är obetingat, har ytterst framgångsrikt bidragit till denna politiska övergång.
Minoriteterna i Rumänien behandlas på ett föredömligt sätt, och alla europeiska och internationella standarder är uppfyllda.
Vårt land är en sfär av tolerans och dialog och givande samarbete mellan flera olika etniska grupper; sådan behandling har blivit tradition, och en kultur av dialog och samförstånd har utvecklats.
Det finns ett viktigt parti som företräder den ungerska minoriteten, precis som det finns partier och organisationer som företräder, politiskt och kulturellt, tyskarnas, romernas, judarnas, ukrainarnas och polackernas intressen och så vidare: rumänska medborgare.
För närvarande inriktar vi oss på att bättre utnyttja programmen för ekonomisk och social integrering för den romska minoriteten.
Vi har noterat betydande framsteg på området för ekonomiska reformer, även om det är inom det området som vi är mest försenade.
Dessa förseningar är följden av en hel rad faktorer, såväl objektiva som subjektiva, och beror också på en speciell historisk realitet.
Vi har ofta kritiserats för att inte ha satt in någon chockbehandling och för att vi har genomfört reformerna successivt, vilket har hindrat oss från att uppnå de förutsedda resultaten.
Vi anser att sådana beskyllningar är obefogade.
Under de första dagarna 1990 såg vi den mest förvånande chock i den rumänska ekonomin: vi avsade oss fullständigt och ovillkorligen det centraliserade planekonomiska systemet; vi lade ned de institutioner och mekanismer som kännetecknade den statligt kontrollerade ekonomin.
När vi nu ser bakåt inser vi att detta gav upphov till djupt förankrade ekonomiska obalanser, orsakade inflation och stegrade avindustrialiseringen, ökade arbetslösheten och arbetskraftens förflyttning från städerna till landsbygden.
Alla dessa följder var fullständigt oförenliga med den breda världsekonomin.
Dessutom har bristen på inhemskt kapital och den extremt låga volymen utländska investeringar i den rumänska ekonomin lett till att privatisering har blivit en ännu svårare och långvarigare process.
Vi behövde över ett årtionde för att återställa de makroekonomiska balanserna och att återuppta - under de senaste tre och ett halvt åren - en stadig ekonomisk tillväxt på cirka 5 procent.
Den ekonomiska reform som inleddes i avsaknad av marknadsinstitutioner och -mekanismer har medfört ytterst höga och svåruthärdliga sociala följder.
Den ekonomiska återhämtningen är i själva verket inte över än.
Fattigdom är vårt största problem på det sociala området.
Vi är medvetna om att vi inte kommer att lyckas lindra fattigdomen avsevärt utan fortsatta ekonomiska reformer, utan att påskynda skapandet av nya, mer stabila och bättre betalda arbeten.
Svaren på de ekonomiska och sociala problem som Rumänien har måste först och främst komma inifrån landet, huvudsakligen genom en samlad ansträngning av alla ansvariga politiska krafter, så att principerna och institutionerna för god förvaltningssed kan inrättas.
Detta innebär att vi effektivt och kraftfullt måste agera mot korruptionen och byråkratin, och ge statstjänstemännen en yrkesmässig status som inte längre får användas för att belöna politiska skyddslingar.
Dessa ansträngningar måste leda till att den rumänska staten moderniseras.
De måste stärka Rumäniens institutionella och administrativa utvecklingsförmåga och förvandla landet till en verklig och vänligt inställd partner till medborgaren.
Vi har gjort goda framsteg i den riktningen, men vi är medvetna om att det fortfarande finns många problem som kräver lämpliga lösningar.
Den logik som tillämpas för att fastställa moderniseringen och förberedelserna för anslutningen till Europeiska unionen tillämpades också för översynen av vår författning, som har genomförts med hjälp av aktivt deltagande av företrädare för alla de parlamentariska politiska partierna och rådfrågning av det civila samhället.
Översynen kommer inom kort att läggas fram för godkännande genom en nationell folkomröstning.
Trots bristerna och skavankerna i det rumänska samhället anser jag uppriktigt att Rumänien nu är inne på rätt spår, att rumänerna nu har förstått att demokrati är ett bättre och mer effektivt politiskt system än totalitarismen, och att den garanterar högre prestationsnivåer över hela linjen.
Valfrihet och frihet att införa och genomföra alternativa politiska, ekonomiska och sociala projekt ger det demokratiska systemet bättre möjligheter.
Konflikter kan lösas genom dialog, förhandling och samförstånd.
Det rumänska samhället har blivit vuxet.
Det har fått nya grundvalar för nationell sammanhållning och social solidaritet.
Rumänien är redo att axla det nya ansvar som åligger landet när det gäller Rumäniens nya status som Natomedlem och framtida medlemsstat i Europeiska unionen.
