# ID: svediakorp-gov439363
# author: Berès (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 405
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skall inte vara mer rojalist än Goebbels eller Lipietz och kommer därför att stödja Trichets nominering på grundval av hans yrkeskompetens.
Jag tror att hans egenskaper erkänns enhälligt av centralbankscheferna inom euroområdet.
Han har alla egenskaper som krävs för att bli en rigorös ordförande för ECB.
Han får inte full poäng för den penningpolitik han kommer att föra, men jag har ännu inte stött på en centralbankschef som är öppen för någon annan penningpolitik.
Jag skulle därför säga att vi, om vi hoppas på att den ekonomiska och monetära politiken i euroområdet skall förändras radikalt, bör söka någon annanstans.
Jag vill lägga tre anmärkningar till detta uttalande.
För det första hoppas jag - och det är i denna stund omöjligt att veta om detta kommer att bli fallet - att Trichet kommer att vara öppnare för vad vi måste kalla samordning av den ekonomiska politiken.
Eftersom han har varit inblandad sedan Maastrichtfördraget undertecknades vet han mycket väl att detta grundar sig på två pelare: monetär union och ekonomisk union.
Denna ekonomiska union kan inte fungera utan regeringar som kan inse att deras budget- och finanspolitik faller inom det gemensamma intressets gränser.
En centralbankschefs roll i dag är, såvida han eller hon inte vill vara ständig syndabock, att påminna regeringarna om detta ansvar.
Att säga regeringarna att de kan undvika behovet av att samordna den ekonomiska politiken genom att rätt och slätt ha en penningpolitik och att uppmana dem att bara genomföra strukturreformer kommer inte att gör det möjligt för euroområdet att börja förverkliga reella tillväxtmöjligheter som utgår från investeringar i forskning, utveckling och utbildning.
Min andra anmärkning är att vi, om vi vill återställa förtroendet, kommer att behöva denna samordning av den ekonomiska politiken, inte bara en centralbank som tillämpar kriterierna noga.
Till sist skall jag ta det tillfälle i akt som erbjuds av denna förmiddags debatt att uttrycka min förvåning och oro över den ståndpunkt som i går antogs av Europeiska centralbanken, i vilken man begär att icke-inflationistisk tillväxt och prisstabilitet skall finnas med bland målen i utkastet till konstitution.
Jag anser att balansen i ordalydelsen i artikel 3, i den form denna lades fram av konventet, är fullt tillfredsställande och att det skulle vara farligt att följa centralbankens exempel i denna fråga.
