# ID: svediakorp-gov439341
# author: Claeys, Philip (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 335
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det storskaliga missbruket av asylsystemet är ett mycket allvarligt problem i Europeiska unionen.
Därför vore det förfelat att diskutera änglars kön i all oändlighet.
Ett nytt direktiv med standarder för erkännande av flyktingstatus bör antas så snart som möjligt och vi bör tillämpa minimikriterier i det avseendet, så att medlemsstaterna får och kan tillämpa striktare standarder.
EU bör ha särskilt anpassade instrument till sitt förfogande för att få kontroll över asylproblemet.
I till exempel Belgien visar sig 98 procent av asylansökningarna vara ogrundade.
Hanteringen av alla dessa fall kräver tid, arbetskraft och resurser som då inte kan användas för att behandla de riktiga fallen.
Följden blir en anhopning av ärenden som gör att ännu fler akter inte behandlas och så småningom att uppehållstillstånd beviljas utan förundersökning.
En sådan ineffektivitet och släpphänthet leder bara till att det strömmar in fler falska asylsökande.
Vi bör därför skaffa resurser för att skilja agnarna från vetet.
Förteckningen över säkra tredje länder är en sådan resurs.
Därför är det överraskande att man i betänkandet ifrågasätter hur förteckningen över säkra länder hänger samman med Genèvekonventionens princip om individuell behandling.
Det är i alla fall ingen mening med att å enda sidan använda en förteckning över säkra tredje länder och å andra sidan hantera akterna från dessa länder på exakt samma sätt som andra akter.
Vi måste ha modet att komma fram till och erkänna att Genèvekonventionen behöver ses över.
Denna konvention är från 1951 och dess främsta syfte var mottagande av flyktingar från kommunistiska diktaturer.
Den är en produkt av kalla kriget och uppfyller inte längre dagens behov.
Det är inte bara en lista över säkra länder vi behöver - konventionen bör också innefatta territorialitetsprincipen.
De platser som är bäst lämpade att ta emot asylsökande är grannländerna i sina egna regioner, så att EU: s asylpolitik inte längre missbrukas i stor skala med syftet att kringgå invandringsstoppet.
