# ID: svediakorp-gov439337
# author: Schmidt, Olle (ELDR) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 717
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, herr kommissionsledamot!
Jag vill börja med att tacka kollegerna i utskottet för ett gott samarbete.
Utskottet avvisar så gott som enhälligt det österrikiska initiativet om att upprätta en förteckning över s.k. säkra tredje länder.
Det är allas vår önskan att Europas asyl- och flyktingpolitik bygger på humanism och rättssäkerhet.
De flesta av oss vill se en reglerad invandring och en asylpolitik som ger skydd och fristad åt dem som förföljs, torteras eller riskerar sina liv och sin hälsa.
Skrupellösa människosmugglare skall inte skyddas av EU: s asylpolitik, men asylpolitiken kan inte heller innebära att vi skall preja flyktingfartyg med kanonbåtar eller till och med, som en italiensk minister sade, beskjuta flyktingbåtar, eller hantera människor som söker sig till vår världsdel som andra klassens medborgare, flytta omkring dem och samla upp dem i läger utanför EU: s område.
Kommissionsledamot Vitorino, om inte EU kan lösa integrationen av invandrare och flyktingar och ge ett ramverk för asylpolitiken, som präglas av humanism och rättssäkerhet, har vi en tickande tidsinställd bomb som bara väntar på att brisera i sociala och ekonomiska spänningar inom unionen och i ett yttre tryck från alla dem som står utanför och vill in.
Låt oss aldrig glömma att Genèvekonventionen ger varje människa den egna och unika rätten att söka asyl i ett främmande land för att undkomma förföljelse och lidande!
Detta förslag definierar ett säkert tredje land som en stat som har ratificerat Genèvekonventionen, Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.
Förteckningen över säkra tredje länder i Europa omfattar de nuvarande 15 medlemsstaterna i EU, de 12 kandidatländerna samt Norge, Island och Schweiz.
Av de 15 länder som nämns i förteckningen är det dock i själva verket bara Schweiz som skulle finnas kvar.
Varför?
Den 16 april 2003 undertecknade de tio medlemsstaterna anslutningsfördraget i Aten, vilket betyder att Dublin II-förordningen och Schengenregelverket kommer att gälla för dem.
Rumänien och Bulgarien skulle inte omfattas av Dublin II-förordningen förrän rådet fattar ett beslut vid? en senare tidpunkt?, artikel 6.2 i förslaget.
För Norge och Island kommer förordningen att gälla genom Dublin II-förordningen och Schengenregelverket så snart de anmält att de godtar den och införlivar den i den nationella rätten.
Av dessa skäl, herr talman och herr kommissionsledamot, skulle endast Schweiz finnas med i förteckningen, dvs. en mycket begränsad förteckning.
Vidare uppmanas kommissionen att följa utvecklingen i de tredje länder som finns med på listan och se hur principerna efterlevs, men något särskilt förfarande för att ta bort eller lägga till länder finns inte i förslaget.
Utskottet framhåller att i linje med subsidiaritetsprincipen måste alla kriterier för att upprätta en förteckning över säkra tredje länder betraktas som miniminormer som gör det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa strängare normer.
I dag är det bara fyra medlemsstater, Storbritannien, Tyskland, Finland och Danmark, som för närvarande har förteckningar över säkra tredje länder, antingen i lag eller i administrativ praxis.
Utskottet ifrågasätter därför om det är så lämpligt med en förordning.
Många länder skulle då tvingas att genomföra förändringar utan en principiell politisk debatt.
Utskottet poängterar också att frågan om säkra tredje länder behandlas i direktivet om asylförfarandet och bör behandlas där även fortsättningsvis.
Detta är en personlig anmärkning - om nu en gemensam lista verkligen är önskvärd, vilket jag starkt ifrågasätter.
Det italienska ordförandeskapet som skulle närvara här har lovat att ramdirektivet om asylförfarandet skall vara klart under hösten.
Det sades också i Thessaloniki.
Vi i denna församling har framfört att vi vill rådfrågas igen sedan direktivet omarbetats.
Hur blir det med den saken?
Det hade jag tänkt fråga den italienske ministern, men jag ser ingen på den stolen.
Det hade varit intressant att få veta om vi kommer att rådfrågas i denna fråga, men det kanske kommissionsledamot Vitorino kan svara på.
Herr talman och kolleger, sammantaget och med hänsyn till dessa argument, ber vi att parlamentet i morgon förkastar Österrikes initiativ.
