# ID: svediakorp-gov439330
# author: Martin, Hans-Peter (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, fru kommissionär!
Låt oss försöka oss på ett experiment.
Försök föreställa er att ni måste argumentera för den sak ni nu lägger fram för oss i en omröstning där er egen framtid står på spel.
Vilka argument skulle ni använda?
En ny myndighet, ännu mer säkerhet i någon annans händer - så att man inte kan se vart saker och ting leder - och tillbakadragande till en central plats?
I det här valet är era medkandidater de ni har lyssnat till - Beysen, Langen, Kronberger, Rapkay, Plooij-van Gorsel och Linkohr - och den enda som skulle rösta för er skulle vara ingen mindre än Caudron.
Om ni gjorde detta, skulle någon då vara medveten om vilka era grundläggande politiska övertygelser egentligen är?
Jag har suttit här i kammaren under fyra år, men det förslag för påtvingad välsignelse som ni kommer med är något nytt för mig.
Detta har jag bara sett i en annan union, en union som sprängdes sönder inifrån, inte minst på grund av sådana saker.
Det ni verkar för tror jag är att uppfylla behovet av det som socialister och kommunister brukade kalla trygghet? från vaggan till graven?, fast på fel sätt.
Och hur detta ständigt kommer fram i inlägg i debatten visar oss att denna trygghet är falsk.
Enligt min mening måste vi verkligen gå i en annan riktning.
Man kan inte undgå intrycket att detta är en kommission som långsamt håller på att få slut på idéer om energi, en kommission som återigen måste ta till ett direktiv om frågan.
Energin bör ta er dit vi egentligen måste gå.
Hur skall vi lämna fossila bränslen och beroendet av dessa bränslen bakom oss, och hur skall vi åstadkomma öppenhet?
Om jag verkligen skall lämna försörjningstryggheten i händerna på regioner och företag måste den vara klart dokumenterad, och de berörda medborgarna och konsumenterna måste få veta hur försörjningen skall tryggas.
Men snälla ni, låt oss få slippa centralt påtvingade välsignelser.
