# ID: svediakorp-gov439327
# author: Linkohr (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 376
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Låt mig börja med att säga att jag för två eller tre år sedan utarbetade ett betänkande om Europeiska unionens oljeförsörjning.
Jag måste medge att det jag efterlyste då är samma sak som kommissionen kräver nu.
Då begärde jag ökade reserver för att vara på den säkra sidan om försörjningen skulle avbrytas.
Detta låter som en rimlig sak att göra, och det var i alla fall den politik vi började driva 1974.
Sedan dess har jag dock fått veta att de eventuella fördelarna inte har något samband med kostnaden i fråga.
Dessutom visar Förenta staternas erfarenhet av de strategiska oljereserverna att en tömning av reserverna har en anmärkningsvärt liten inverkan på markanta prisstegringar.
Detta bör ge oss ge anledning till eftertanke.
Vad detta betyder är att kostnaderna ökar och att fördelarna för oss är relativt små.
Därför håller jag med mina kolleger om att detta kanske inte är rätt väg att gå.
Vi skulle möjligen ha haft något annat att säga om försörjningen faktiskt hade blivit avbruten.
Vi skulle förmodligen ha varit i ett chocktillstånd, angripit kommissionen och frågat varför den inte hade tagit itu med en krissituation av det här slaget.
Det enda är att en sådan situation enligt min mening är högst osannolik.
Det är mycket troligare att den största risken är av ekonomiskt slag, vilket kommissionen själv påpekade i sitt förslag, dvs. ökade priser.
Och priserna är troligen på väg uppåt.
Detta kommer att bli vårt största problem med gas under de kommande tio eller tjugo åren.
Summan av Europas ökade beroende av gas kommer att bli en långsam prisstegring, som vi inte kommer att kunna påverka på något sätt om vi inte under 20 års tid lyckas övertyga ryssarna om att vara snälla mot oss och sänka priserna.
Detta kommer att bli det verkliga problemet.
För att hantera det behöver vi inte ett direktiv som detta, utan en dialog med Ryssland och även med OPEC.
Kommissionen har redan startat en sådan dialog, och det framstår som högst vettigt.
Jag skulle vilja avsluta med en kommentar om näten.
Om vi bygger ut näten
