# ID: svediakorp-gov439219
# author: MacCormick (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 464
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det förvånar mig att min politiska grupp för en gångs skull får tala först i debatten.
Jag förde nyligen ett långt och intressant samtal i Skottland med Indiens generalkonsul, och vi reflekterade över problemen med att försöka utgöra en stat vars omfattning är kontinental och vars karaktär är flerspråkig.
En stat vars medborgare har flera trosläror eller inga alls, som har minnen av historisk antagonism mellan religiösa samfund, och som försöker att upprätthålla en fungerande demokratisk struktur och leva i fred med sina grannar.
Vi tänkte på både Europa och Indien, och det gör oss i Europeiska unionen ödmjuka i vårt arbete med att förbättra vår konstitution, att tänka sig att Indien har uppnått denna kontinentomfattande flerspråkiga demokrati i en sekulär stat under mer än femtio år vid det här laget.
Vi har mycket att lära av Indien, och vi borde närma oss dagens debatt med en viss känsla av ödmjukhet i det hänseendet.
Som de fruktansvärda händelserna i Mumbai visar, fungerar dock uppenbarligen inte allt i Indien.
Frågan om förmågan att upprätthålla en sekulär stat med religiös tolerans ligger nu framför oss, liksom frågan om huruvida det spända förhållandet med Pakistan kommer att lugnas ned och huruvida förhållandena mellan olika grupper i Indien kommer att bli fredliga.
Detta är bakgrunden till den beundransvärda resolution som lagts fram för oss i dag.
I en del av resolutionen påpekas på sätt och vis helt enkelt det uppenbara: självklart fördömer vi bombattentaten i Mumbai, självklart beklagar vi att civila medborgare är offer; självklart känner vi stor sympati med offren.
Vi stöder den indiska regeringen i dess kamp mot terrorismen, men det finns mer att säga än det, och en del av det sägs i min grupps ändringsförslag till resolutionen, där vi kräver att ytterligare åtgärder skall vidtas för att genomföra den indiska konstitutionella lagen korrekt och förhindra våld mellan folkgrupper i Indien.
Vi är till exempel särskilt medvetna om Amnesty Internationals rapporter på senare tid om problemen i Gujarat och reaktionen på massakern där 2002.
Den indiska statliga människorättskommissionen (National Human Rights Commission) har själv krävt ökad vaksamhet från de indiska myndigheternas sida och ett effektivt skydd av de konstitutionella rättigheterna.
Samtidigt välkomnar vi den pakistanska regeringens försäkran om att den också beklagar och inte har tid för terroristdådet i Mumbai.
Dessa tider är kritiska, men vi måste också vara kritiskt förstående mot den indiska staten.
Saker och ting går fel i Indien som kommer att kräva beslutsamhet för att förbättra dem.
Vi borde anta den här resolutionen och de ändringsförslag till den som min grupp och ELDR-gruppen lagt fram.
