# ID: svediakorp-gov439213
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 706
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Meddelandet om obundet bistånd lades fram den 18 november 2002, och det kvarstår fortfarande en hel del arbete för oss, även om vi gjort goda politiska framsteg i frågan sedan förra året.
Denna fråga kan framstå som mycket teknisk och svår att hantera, men den kan ha en tämligen stor inverkan på området i fråga om effektiviteten, valuta för pengarna när det gäller vårt bistånd och också dynamiken i samarbetet med våra partnerländer - exakt på det sätt som Fernández Martin har tydliggjort.
Jag är tacksam för hans arbete i den här frågan.
Hans betänkande återspeglar en bred enighet oss emellan.
Vi har uppnått en enighet i rådet om obundet gemenskapsbistånd, och när nu resolutionen har lagts fram i parlamentet kan vi börja att arbeta med tillämpningen.
Vi kommer att inrikta oss på konkreta förslag för att förändra de olika berörda rättsliga instrumenten.
Förslaget om att införa ändringar i de befintliga förordningarna kommer att falla under medbeslutandeförfarandet, och därför kommer parlamentets roll när det gäller att föra frågan framåt att vara grundläggande.
Jag ser fram emot att diskutera detta med parlamentet under loppet av det kommande året.
Vi kommer att fortsätta att arbeta med att fastställa fakta beträffande obundet bistånd.
Ett av problemen är att det är mycket svårt att finna konkreta, pålitliga uppgifter om inverkan av obundet bistånd.
Vi kommer att inleda en studie i frågan före slutet av året.
Vi kommer att försöka att övertyga andra givare som fortfarande tvekar att ansluta sig till oss, särskilt genom arbetet i OECD: s kommitté för utvecklingssamarbete och dess nya arbetsgrupp för biståndseffektivitet.
Samtidigt som jag välkomnar rådets samtycke när det gäller obundet gemenskapsbistånd, vill jag uttrycka min besvikelse över vissa medlemsstaters ovillighet - och särskilt en medlemsstats ovillighet - att förbinda sig i fråga om obundet bilateralt bistånd.
Detta har två aspekter: en är den väletablerade diskussionen om huruvida det officiella utvecklingsstödet och upphandlingen där utgör en del av den inre marknaden eller inte.
Detta är en intern EU-diskussion.
Enligt kommissionens åsikt är svaret tydligt? ja?, upphandlingsdirektivet omfattar förvisso utvecklingsstöd.
Vissa länder som har tvivlat på detta under åren, inklusive mitt eget, tvivlar tydligen inte längre på det.
En medlemsstat står emellertid fortfarande fast vid en annan åsikt.
Jag skulle svara dem:? Okej, vi ses i rätten?.
Den andra punkten där en diskussion är mer öppen och mer befogad gäller vad medlemsstaterna gör i den bredare globala diskussionen inom ramen för OECD i fråga om obundet bistånd.
Där har vi en överenskommelse om obundet bistånd till gruppen med minst utvecklade länder.
Omfattningen av vad man har enats om motsvarar ungefär 2 procent av det totala offentliga utvecklingsbiståndet - det är inte mycket.
Kommissionen uppfyller vad den måste göra för att genomföra denna överenskommelse, och presterar faktiskt ännu mer.
Men vi har en annan åsikt: ett skäl är att vi inte vill göra skillnad mellan de minst utvecklade länderna och resten av länderna.
Vi är redo att göra allt bistånd obundet, och vi har rättsliga förpliktelser gentemot AVS-länderna till exempel, vilket innebär att som grupp har de möjlighet att lämna anbud på allt som rör samtliga 78 länder.
Inför konferensen om utvecklingssamarbete i Monterrey har medlemsstaterna förbundit sig att fullfölja diskussionerna om ytterligare obundet bilateralt bistånd.
Kommissionen medger att vi både måste öka biståndsomfattningen och dess effektivitet genom åtgärder som de som vi diskuterar i dag.
Det gläder mig verkligen att ha fått en signal från parlamentet, och jag ser fram emot att föra frågan vidare.
Det är sant att vi måste insistera på viss ömsesidighet, eftersom den här frågan också handlar om att ta hand om handelsintressen som öppnar sig för vår del, om till exempel Förenta staterna inte gör samma sak.
Det är tydligt att det inte är något som vi har mandat att göra.
Det är nu tydligt att vår policy är att vi vill sträva efter den stora lösningen i frågan.
