# ID: svediakorp-gov439178
# author: Roure (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 245
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Om en invånare i Afrika söder om Sahara får höra vilka diskussioner vi har i Europaparlamentet måste han snabbt inse att ett stort antal av våra diskussionsämnen gäller frågor som endast berör de rika länderna.
När han tittar på sin personliga situation, och situationen för den stora majoriteten av de sina, inser han faktiskt att det finns en tilltagande klyfta mellan den gamla kontinenten och det framväxande Afrika.
Vi har emellertid ett budskap till honom.
Eftersom Europa vilar på värderingar i form av humanism och solidaritet, vi framför det oavbrutet, måste vi omsätta dessa ädla känslor i praktiken.
Vi måste hjälpa dem som lider, och vi har medlen att göra det.
Medicinska möjligheter, till att börja med, för att sätta stopp för det faktum att över 28 000 barn under fem år dör varje dag av sjukdomar som kan botas, i många fall enkelt.
Vi kan också hjälpa och stödja de sjuka som är offer för aids, med behandlingar vi ger till patienter i Europa, men som är alldeles för kostsamma för utvecklingsländerna.
Finns det någon större ojämlikhet än den vid sjukdom?
Vi har även de ekonomiska möjligheterna.
Hur kan vi förbli passiva när till exempel medel som vi öronmärkt för utveckling inte används, och dessa belopp skulle kunna rädda människoliv ...
(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 137.1 i arbetsordningen.)
