# ID: svediakorp-gov439169
# author: Patakis (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 233
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) I princip instämmer vi i föredragandens konstaterande att dricksvattnen bör vara en samhällelig tillgång, tillgänglig för alla, och inte en handelsvara och ett föremål för spekulation.
Vi samtycker emellertid inte till förslag i vilka vattenförvaltning av den privata sektorn erkänns som något positivt, antingen det sker i form av gemensam vattenförvaltning av den offentliga och den privata sektorn eller inom en av staten fastställd rättslig och institutionell verksamhetsram inom vilken de privata aktörerna verkar på vattenområdet.
Vårt ogillande bottnar i det faktum att den privata sektorn - oberoende av avsikter, rättsliga och institutionella ramar och begränsande mekanismer - är verksam med vinsten som kriterium, och automatiskt omvandlas en samhällelig tillgång till handelsvara med allt vad det innebär, speciellt för de fattiga folken.
Vi skulle vilja betona att dricksvattensproblemet, i likhet med livsmedelsproblemet, först och främst är politiskt och i andra hand teknokratiskt.
Det är därför radikala samhällsförändringar krävs för att kunna ta itu med det effektivt.
Misslyckandena med de olika program som genomförts inom det befintliga systemets ramar, program som i vissa fall har förvärrat i stället för lindrat problemet, bekräftar vår uppfattning och föregriper de dödlägen och den förvärring av problemet som tillämpningen av de villkor och förutsättningar som Internationella valutafonden ställer för att finansiera liknande verksamheter i utvecklingsländerna kommer att framkalla.
