# ID: svediakorp-gov439139
# author: Belder (EDD) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 327
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) I det årliga betänkandet om de mänskliga rättigheterna i världen 2002 och EU: s politik för de mänskliga rättigheterna av Bob van den Bos (D66) dryftas så många ämnen att det är svårt att se skogen för alla träd.
Föredraganden springer i vägen för EU-medlemsstaterna med förslaget att människorättspolitiken skall handhas på gemenskapsnivå.
Betänkandet borde i stället ha begränsats mycket mer till upprätthållandet av människorättsklausuler i associerings- och samarbetsavtal samt till bedömning av deras effektivitet.
I den här frågan borde de europeiska institutionerna - rådet, kommissionen och parlamentet - verkligen rannsaka sitt eget samvete.
I betänkandet fördömer man helt rätt den tilltagande extremismen och fundamentalismen men misslyckas med att göra åtskillnad mellan dessa uttryck för perverterad religion och den äkta religionen.
Den som verkligen gör den åtskillnaden behöver inte krampaktigt hålla religionen utanför den politiska debatten.
Dessutom blir det då även tydligt att socialismens och liberalismens ideologier också är subjektiva filosofier.
Ateism - att inte vara anhängare till någon religion - grundar sig också på ett val av tro.
Demokratisk politik är därför aldrig opartisk.
Slutligen är det viktigt att konstatera att de internationella människorättsnormerna, hur värdefulla de än är, inte är den slutgiltiga norm mot vilken människans gärningar skall dömas.
Grunden till den här rätten ligger trots allt hos människan själv, som om människan var autonom och själv ställde upp lagarna.
Den här subjektiviteten ställer det universella anspråket på den rätten i ett perspektiv.
Enligt min politiska övertygelse grundas objektiv och universell rätt endast på de tio bud som Gud, alla levande varelsers skapare, har givit mänskligheten.
Lyckligtvis härrör väldigt många av de rättsnormer som i dag tillämpas i våra europeiska samhällen därifrån.
Det vore därför också klokt att helt enkelt erkänna det.
Först då kan man vänta sig något positivt av en interreligiös eller interkulturell dialog.
