# ID: svediakorp-gov439133
# author: Queiró (UEN) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 271
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Jag röstade för den gemensamma resolutionen om Kuba.
Jag gjorde det därför att det kubanska folket fortfarande saknar de mest grundläggande medborgerliga, politiska och mänskliga rättigheterna, just när vi trodde att vi hade sett det sista av Berlinmurens utlöpare.
Det var nödvändigt för Europaparlamentet att ta tydlig politisk ställning mot Fidel Castros regim.
Jag ville bidra till det målet eftersom det kubanska folket lever under en diktatur som har valt att vända sig inåt hellre än att öppna sig, att hellre fängsla människor än att släppa dem fria.
Om det finns ett folk som önskar bli fritt 2003, så är det folket på Kuba.
Diktatorns senaste uttalanden, i vilka han gav prov på den oansvariga hållning vi har vant oss vid att förvänta från honom genom att avvisa allt bistånd från Europeiska unionen, är således bara desto mer beklagliga.
Men över till något viktigare, jag vill sluta med att erinra om att Europaparlamentet år 2002 tilldelade Oswaldo Paya Sardinas Sacharovpriset.
Genom att göra det sände det ett politiskt budskap till den kubanska regimen: även vi i Europa håller ögonen öppna för att se hur situationen utvecklar sig.
Under 2003 har regimen svarat på det budskapet genom att ta fler politiska fångar, genom att fortsätta att kränka mänskliga rättigheter och trampa på rättsstatsprincipen.
Denna resolution begär att Paya Sardinas får komma till Europa och själv förklara vad som händer på Kuba.
Regimen kommer inte att låta honom göra det.
Det är vår plikt att inte överge honom.
