# ID: svediakorp-gov439064
# author: Zorba (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 706
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I en av det konstitutionella fördragets artiklar omformuleras Europas kulturella dimension och denna konstitutionella grundval uttrycker en tydlig politisk ståndpunkt, nämligen att den europeiska kulturen utgör en grundläggande del av den europeiska ekonomiska och sociala modellen, som är nödvändig för att fullborda Europeiska unionens politiska projekt.
Det är vår skyldighet att som ledamöter i Europaparlamentet omsätta denna konstitutionella formulering i en aktiv och effektiv politik.
Jag anser att vi tar ett steg i den riktningen genom betänkandet om kulturindustrin.
Vi har vidgat vår politik på ett övergripande plan med vissa viktiga medgivanden som rör villkoren för de europeiska medborgarnas produktion och konsumtion av kulturella produkter och tjänster.
Vi har under utarbetandet av detta betänkande och i den dialog som förts med alla ledamöter i utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott - och jag måste tacka dem för det - visat vilken central betydelse skapandet och upphovsmännen har som en grundläggande källa till mervärde för kulturprodukterna.
Vi har tagit hänsyn till kulturens viktiga ekonomiska dimension i dag, dess roll i regioners och städers ekonomiska utveckling, dess bidrag till BNP och på sysselsättningsområdet.
Vi har konstaterat de revolutionerande förändringar som de nya teknikerna medfört i många av kulturindustrins branscher, till exempel när det gäller musik, tryckalster och den audiovisuella sektorn.
Vi har utförligt diskuterat betydelsen av de europeiska produkternas konkurrenskraft gentemot dem som kommer från andra länder i världen, liksom snedvridningen i den internationella handeln och det nära sambandet mellan kulturarv och turism.
De europeiska medborgarna konsumerar miljontals skivor och böcker; de köper miljontals bio- och konsertbiljetter varje år.
Allt detta ingår i deras kulturella kosthållning, och de formar på detta sätt sin profil och sin kulturella identitet.
Medborgarna ser även på tv-program.
På Internet hämtar de information och påverkas av en enorm mängd material som kallas innehåll.
På detta sätt väljer, odlar och stöder de den ena eller andra konst- och kulturformen, olika slags estetik och kvalitet, intimt beroende av utbildningsnivå och den personliga utvecklingen.
Det är en sammansatt kulturell process som kännetecknar medborgarnas vardagsliv, och vi får inte bortse från den breda politiska betydelse och tyngd som den har.
Dessutom förstärker utvidgningen Europas kulturella dimension tillsammans med mångfalden.
Den inre marknaden växer.
Upphovsmännens verk måste passera många hinder, till exempel problem med bristfälliga distributions- och marknadsföringsnät och den utbredda piratkopieringen för att finna ett sätt att nå den europeiska allmänheten.
Det vi strävar efter är det europeiska mervärdet, och det gäller även för de tusentals små och medelstora företag som verkar i de olika branscherna.
För att göra det möjligt att ta itu med allt detta har vi utarbetat en rad förslag till kommissionen.
De är många men jag skall endast kommentera tre.
För det första behovet av att definiera kulturindustrin och de branscher som den omfattar.
Här behöver vi analysera den kulturella, den kommersiella och den ekonomiska dimensionen i syfte att låta branscherna omfattas av definitionen av kulturella eller skapande industrier, som det kallas i några länder.
Jag tror att detta skulle ge oss en bättre statistisk bild än den vi har i dag.
Vårt andra krav på kommissionen handlar om att kartlägga kulturindustrin på europeisk nivå.
Vi uppmanar kommissionen att koncentrera sig på de kulturella, ekonomiska, rättsliga, tekniska och utbildningsmässiga aspekterna samt att infoga sysselsättning, immateriell äganderätt, nätverket för konkurrenskraft, nya produkter och export.
Vi anser slutligen att det är mycket viktigt att vi har en grönbok i syfte att främja medlemsstaternas och regionernas samordning på kulturindustrins område så att vi kan analysera hindren, föreslå lösningar och finna metoder för den offentliga och den privata sektorn att samarbeta, stärka konkurrenskraften och förbättra de europeiska medborgarnas tillgång till kultur.
Jag vill tro att detta betänkande bara är början och att kommissionen inte bara kommer att reagera på just detta betänkande, utan även på tidens tecken genom att ta de nödvändiga initiativ som, vilket bör tilläggas, även har sysselsatt rådet på sista tiden.
