# ID: svediakorp-gov439052
# author: De Sarnez (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 419
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle först av allt vilja gratulera vår kollega Perry till kvaliteten i det arbete han utfört i något som är en grundläggande, och dessutom mycket känslig fråga.
Det är sant att han vanligen arbetar med svåra ärenden.
Vi är alla medvetna om de viktiga kulturella och ekonomiska utmaningar som direktivet? television utan gränser? innebär för unionens alla medlemsstater och för kandidatländerna.
Vi stöder därför kommissionens mycket korrekta och förnuftiga idé att inhämta alla medlemsstaters synpunkter innan beslut fattades om översynen.
Det krävs utan tvekan specifika förbättringar av direktivet i syfte att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, men vi måste se till att anpassningarna inte är förhastade.
Om vi ser objektivt på situationen för den audiovisuella marknaden kan vi faktiskt konstatera att de nationella marknaderna successivt anpassar sig till de nya teknikerna.
Den senaste tekniska utvecklingen har alltså egentligen inte splittrat det audiovisuella landskapet, som fortfarande till stor del domineras av traditionell television.
Framtida förändringar av direktivet får inte i något fall leda till att innehållet splittras.
En översyn där vi ifrågasätter de kulturella målsättningar som samtliga medlemsstater hade kommit överens om under förevändning att direktivets tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta alla sändningsformat, skulle i verkligheten vara att fullständigt ändra direktivets ursprungliga målsättningar, nämligen att försvara och uppmuntra den kulturella mångfalden.
De grundläggande bestämmelserna i direktivet får därför inte ifrågasättas.
Huvudprinciperna måste även fortsättningsvis utgöra grunden för gemenskapens audiovisuella politik: främjande, spridning och sändning av europeiska verk inom Europa, produktion och sändning av verk av oberoende producenter, förekomsten av sändningskvoter för tv-tjänster, skyddsgarantier för minderåriga samt åtgärder mot överdriven reklam.
Direktivet? television utan gränser? har bevisat sitt värde som rättsligt instrument, och i dag tillämpas det på ett tillfredsställande sätt.
Översynen kommer bara att vara motiverad om den innebär en verklig förbättring i vissa delar, exempelvis den oroande frågan om koncentrationen på medieområdet, vilket självfallet skadar mångfalden.
Direktivet måste fortsätta att vara ett användbart verktyg för att främja kulturell mångfald och inte får inte bli ett rättsligt instrument som enbart gör det möjligt att främja kommersiella kanaler, där vi exempelvis skulle få se oavbruten reklam på bekostnad av de verk som sänds.
Bortom de ekonomiska och finansiella frågorna, som självfallet är grundläggande, finner vi den enkla frågan om våra kulturer, våra identiteter och de värderingar vi tror på.
