# ID: svediakorp-gov439050
# author: Reding (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,105
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kommissionen gratulerar Perry till hans arbete, uppenbarligen inte bara i detta betänkande, utan även i de senaste månadernas ansträngningar för att bidra till en reform av direktivet som ligger i våra medborgares intresse.
Den 6 januari antog kommissionen den fjärde rapporten om tillämpning av direktivet samt ett arbetsprogram för översynen av det, som innefattar ett offentligt samråd.
Vad har vi då noterat i denna tillämpningsrapport om direktivet?
Till att börja med noterade vi att direktivet fungerar förhållandevis bra.
Den senaste tekniska utvecklingen ger oss emellertid anledning till en mer detaljerad eftertanke.
Målsättningen med det offentliga samrådet var att göra det möjligt för kommissionen att bedöma behovet av att uppdatera eller anpassa direktivet och rapporten, och i det sammanhanget kommer dagens diskussion att hjälpa oss.
Som en del av sitt arbetsprogram arrangerade kommissionen två omgångar av offentliga utfrågningar, i april och i juni, och intresserade parter inbjöds att delta i offentliga debatter genom att besvara speciella frågor och lämna sina svar till oss.
Vi fick 160 skriftliga bidrag, vilka alla är tillgängliga på kommissionens webbplats, med undantag för ett fåtal vars författare begärt att de skall hållas konfidentiella.
På grundval av analysen av resultaten av detta samråd avser kommissionen att i slutet av 2003, eller i början av 2004, överlämna ett meddelande om framtiden för den audiovisuella politiken till parlamentet och rådet, vilket kommer att åtföljas av eventuella förslag.
En av utmaningarna med översynen är att ta hänsyn till tekniska innovationer.
Jag tänker i det avseendet på rådets rekommendation från 1998 om skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten när det gäller audiovisuella tjänster och informationstjänster, som är det första rättsliga instrument som täcker innehållet i audiovisuella on line-tjänster på Internet.
Efter uppehållet har kommissionen för avsikt att publicera en andra rapport om genomförandet av rekommendationen på grundval av ett frågeformulär som sänts till medlemsstaterna.
Målsättningen med rapporten är att fastställa vilka framsteg som gjorts, för att möjliggöra en direkt jämförelse och även infoga de nya medlemsstaterna.
Perry tar i sitt betänkande upp flera frågor som jag skulle vilja besvara, naturligtvis utan att inverka negativt på de samråd som pågår.
Den första frågan rör direktivets tillämpningsområde, punkterna 7-12.
Perry förespråkar en utvidgning av definitionen av det audiovisuella innehållet för att ta hänsyn till konvergensen på medieområdet.
Men så länge tv-sändningar har olika betydelse och olika effekter i våra samhällen skulle det vara svårt att nå en samsyn i fråga om idén med ett innehåll utan gränser.
Detta är för övrigt också vad samrådet kommit fram till.
Och så länge som tv-tjänsterna befinner sig på ett tidigt stadium i utvecklingen tror jag dessutom att det skulle vara olämpligt i det nuvarande förhandlingsskedet att låta dem omfattas av det mer detaljerade synsättet i direktivet.
Det allra första som måste göras är därför att reda ut om direktivet erbjuder ett lämpligt rättsligt regelverk för de kommande åren eller om det behöver anpassas, och detta kommer att konstateras i meddelandet.
När det gäller arbetsgruppen med nationella tillsynsmän, omnämnd punkt 19, hade kommissionen ett möte med tillsynsmännen redan i mars, och nästa sammanträde är planerat till den 14 oktober.
Vissa medlemsstater anser emellertid inte att det är nödvändigt att inrätta en extra kommitté och har redan uttryckt sin oro över att kommittén kanske upprepar det arbete som redan gjorts.
Jag är inte positiv till att offentliga och privata stationer systematiskt skall delta, jag föredrar ett system med ad hoc-inbjudningar på det sätt som för närvarande tillämpas.
När det gäller självreglering och samreglering - punkt 20 i betänkandet - håller jag med föredraganden om att större tonvikt bör läggas på samregleringen.
Som ett resultat av detta har vi ställt just denna fråga i arbetsdokumenten och jag tror att vi kan gå framåt på området.
Jag går nu vidare till punkt 28 om kanaler med en alleuropeisk dimension.
Jag tror inte att kommissionen har till uppgift att ta initiativ på detta område.
Med tanke på de nedslående resultaten av en utredning av möjligheten att utnyttja digitala plattformar för kanaler med särskilda teman skulle det verkligen vara svårt för kommissionen att finansiera nya utredningar i denna fråga.
Samtidigt kommer vi att fortsätta att indirekt bidra till att införa alleuropeiska kanaler genom att skapa ett gynnsamt rättsligt regelverk och genom att stödja skapandet och spridningen av europeiska audiovisuella verk.
När det gäller frågan om television för funktionshindrade - punkt 34 - får vi inte glömma att direktivet huvudsakligen handlar om aspekter i anslutning till innehållet, och att frågan om funktionshindrade personer därför inte formellt tas upp i betänkandet om tillämpningen av direktivet, eftersom det inte ingår i dess tillämpningsområde.
Det är medlemsstaternas uppgift att tillämpa subsidiaritetsprincipen i det här sammanhanget.
Inte desto mindre är det mycket viktigt att funktionshindrade får tillgång till tv-tjänster.
Min avdelning har mottagit många bidrag om dessa relevanta frågor och alla återfinns på kommissionens webbplats.
På webbplatsen finns också bidrag från föreningar som företräder funktionshindrade.
För att göra framsteg på detta område har vi, tillsammans med Royal National Institute for the Deaf People och Royal National Institute for the Blind i Förenade kungariket, för avsikt att den 21 oktober arrangera ett rundabordsmöte och bjuda in medlemsstaterna att redogöra för situationen i respektive land.
Vi skall därför fortsätta på detta sätt, och jag måste också påpeka att Generaldirektoratet för informationssamhället har tillsatt en arbetsgrupp som döpts till? Inclusive Communications?.
Denna aspekt har alltså beaktats.
När det slutligen gäller koncentrationen på medieområdet, som tas upp i punkt 36-42, stöder jag idén i Perrys betänkande om att mångfald är ett viktigt instrument för att bevara demokratin.
Idén återspeglas fullständigt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Jag skulle också vilja betona att en av de frågor som behandlas i Grönboken om tjänster i allmänhetens intresse från maj 2003 gäller just skyddet för mångfalden.
Samtliga berörda parter uppmanas att lämna sina kommentarer senast den 15 september.
Kommissionen kommer att grunda sin framtida politik på slutsatserna från detta samrådsförfarande.
Jag kan inte kommentera alla ändringar i direktivet i dag, eftersom vi ännu inte fått alla skriftliga bidrag.
Vi får nya varje dag, och jag skulle vilja ge mina medarbetare möjligheten att avsluta analysen av alla dessa bidrag innan jag via meddelandet informerar er om den audiovisuella politiken.
