# ID: svediakorp-gov439040
# author: Iivari (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 335
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Europeiska unionen skulle inte vara lika kulturellt och politiskt rik som den är i dag om vi inte hade över 40 miljoner medborgare som talade regionala språk eller minoritetsspråk.
Därför är det ett mycket positivt steg att unionens språkliga mångfald erkänns i det nya förslaget till författning.
Enligt artikel 3 skall unionen respektera sin kulturella och språkliga rikedom och mångfald.
Jag hoppas verkligen att vi äntligen skall kunna gå från ord till handling även när det gäller språkpolitiken.
Under hela den pågående valperioden har vi stött på nästan oövervinneliga problem närhelst vi har försökt styra resurser till minoritetsspråken ur unionens budget.
Orsaken har varit avsaknaden av en rättslig grund.
Lyckligtvis har vi kunnat ta fleråriga program till vår hjälp, som exempelvis Sokrates och Kultur 2000, Europeiska språkåret 2001 inte att förglömma.
Föredraganden av betänkandet, Michl Ebner, har gjort ett utmärkt arbete.
Jag delar hans uppfattning att EU behöver ett eget institut för mångspråkighet och språkinlärning.
Vi måste också avsätta tillräckliga resurser för att detta skall kunna fungera effektivt i en utvidgad union.
Enligt beräkningarna kommer antalet områden där det talas regionala språk eller minoritetsspråk att fördubblas från nuvarande cirka sextio i och med utvidgningen.
Vi stöder också förslaget till ett flerårigt program för mångspråkighet och språkinlärning.
Inget institut eller handlingsprogram löser dock de problem som de EU-medborgare som talar regionala språk eller minoritetsspråk stöter på i många medlemsstater.
Speciellt bör alla medlemsstater trygga rätten till utbildning på det egna modersmålet.
Därför måste det göras satsningar på utbildningen av lärare i regionala språk eller minoritetsspråk.
Det kommer att finnas begränsade möjligheter att finansiera åtgärder för att främja regionala språk och minoritetsspråk under de framtida budgetrubrikerna vad gäller de interna politikområdena.
Jag hoppas att mer resurser från strukturfonderna kan styras i riktning mot dessa åtgärder.
Vi bör också informera dem som talar regionala språk eller minoritetsspråk om dessa möjligheter.
