# ID: svediakorp-gov439033
# author: Martens (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 402
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru kommissionär, mina damer och herrar!
För tillfället talar cirka 40 miljoner människor ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk vid sidan av ett av EU: s officiella språk.
I och med utvidgningen 2004 kommer siffran att ökas med ytterligare cirka sex miljoner.
Även i Nederländerna känner vi till fenomenet minoritetsspråk, frisiska, vilket har officiell status som sådant.
Som sagt är de språkliga skillnaderna ett arv som vi européer är och får vara stolta över.
I Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna erkänns helt riktigt den kulturella och språkliga mångfalden.
I framtiden kommer detta också att utgöra en viktig del i den europeiska grundlagen.
Europaparlamentet har alltid ställt sig bakom skyddet för språklig mångfald och för regionala språk och minoritetsspråk.
Olika resolutioner har antagits i det avseendet.
Redan 1980 inrättades en budgetpost för detta ändamålet.
Europeiska språkåret 2001 hade som främsta syfte att uppmärksamma språkens betydelse och den språkliga mångfalden och att stimulera språkutbildning.
Detta omfattade inte bara de större språken utan även de mindre använda regionala språken och minoritetsspråken.
Det var ett bra initiativ.
Det finns dock fortfarande mycket att göra på området.
Därför är jag glad att det nu utarbetas en handlingsplan för att återigen betona detta.
Jag har själv förespråkat att större uppmärksamhet skall ges åt teckenspråk.
Vi vet att cirka en person på tusen - bara i Nederländerna handlar det om 15 000 personer - föds döv eller blir döv före sitt tredje levnadsår.
För dem är teckenspråket ett avgörande kommunikationsmedel, och därför är jag glad att den delen tagits med i det här betänkandet.
Det skulle vara bra om även teckenspråk kunde betraktas som ett minoritetsspråk.
På grund av sitt handikapp utesluts döva ofta på många områden i samhället.
Deras språk förtjänar lika stor uppmärksamhet och lika stort stöd som talade minoritetsspråk.
Jag hoppas uppriktigt att Europeiska kommissionen lyckas lägga fram ett lagförslag om språklig mångfald före årets slut.
Fred i Europa handlar inte bara om ett effektivt ekonomiskt samarbete.
Det handlar framför allt om att visa intresse, respekt och förståelse för människor från en annan kultur.
Språket är en viktig nyckel i det sammanhanget.
Jag skulle avslutningsvis gärna vilja gratulera Ebner till resultatet av hans arbete och tacka honom för det mycket trevliga samarbetet.
