# ID: svediakorp-gov438907
# author: Van Orden (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 370
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Van den Bos förtjänar att lyckönskas till sitt arbete, men problemet med ett vittomspännande betänkande som detta är att det till sist omfattar allas käpphästar, och det viktigaste budskapet riskerar att fördunklas.
Det är en klyscha att säga att de mänskliga rättigheterna är odelbara.
Men jag är inte övertygad om att de mänskliga rättigheterna för de terrorister som begår massmord eller de som hjälper eller bistår dem skall behandlas på samma sätt som anständiga och laglydiga medborgares mänskliga rättigheter.
Vi har fått höra att vi måste vara på vår vakt så att våra demokratier i kampen mot terrorismen inte begår övergrepp mot medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter.
Det stämmer naturligtvis, men samtidigt kan vi inte tillåta att de mänskliga rättigheterna blir till ett politiskt vapen i terroristernas händer.
Det är terroristerna och deras försvarare som framför allt kränker våra medborgares mänskliga rättigheter.
Det är mycket enkelt att vrida sina händer över alla övergrepp mot mänskliga rättigheter runtom i världen.
Enligt min mening bör Europeiska unionen mer målinriktat koncentrera sig på några uppnåeliga mål där man har möjlighet att utöva ett inflytande.
Man bör koncentrera åtgärderna till ett begränsat antal områden där det är möjligt att nå resultat och sedan handla konsekvent och beslutsamt.
Jag tänker på Burma - som jag skall tala om i morgon - och Zimbabwe, där miljontals människor lider under Mugabes tyranni medan situationen skamligt nog tolereras och uppmuntras av ledarna för vissa afrikanska länder i regionen.
Parlamentets resolutioner har alltför ofta ignorerats av rådet.
Vissa länder har försökt att utnyttja situationen till sin egen fördel.
I stället borde vi använda oss av en mer konsekvent och sammanhängande taktik som bygger på en tydlig strategi för att bryta Mubages grepp om folkets strupe.
Det är inte omöjligt.
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna begås oftast av korrupta och brutala regeringar i bankrutta stater mot miljontals av världens mest missgynnade befolkningar.
De brittiska konservativa kräver att mottagare att bistånd skall hålla sin del av avtalet och tillämpa ett gott styrelseskick, respektera rättsregler och mänskliga rättigheter.
På det sättet skulle vi kanske nå vissa resultat.
