# ID: svediakorp-gov438880
# author: Coûteaux (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 298
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Historien behöver ofta tid på sig för att kunna bedöma om ett politiskt beslut var riktigt och effektivt.
I det aktuella fallet behövs det knappast någon tid för att bedöma det beslut som fattades av president Bush och dennes hantlangare, den brittiske premiärministern, att krossa Irak, eftersom detta uppenbart var målet.
Historien kommer i själva verket att minnas att denna sorgliga affär grundar sig på en dubbel lögn.
Jag skall inte älta den första lögnen, eftersom den ofta har påpekats: det gäller den välbekanta förevändningen att man måste rasera ett land för att utplåna massförstörelsevapen.
Några sådana fanns inte, det sade vi och det sade vapeninspektörerna, och det bekräftades också.
Vi måste dock ta en närmare titt på den andra lögnen, som är minst lika allvarlig om inte allvarligare.
Vill president Bush och Tony Blair verkligen utplåna islamismen, eller var det tvärtom så att de ville gynna den och etablera den i Irak?
Som jag redan har sagt i denna kammare var Irak så sent som för ett år sedan det enda arabiska landet som var helt fritt från varje spår av muslimsk fundamentalism.
I dag är den högst påtaglig där och hemmastadd som på sin egen gård.
Kommer imperiet att fortsätta att flirta med den muslimska fundamentalismen under en lång tid framöver, och kommer det att fortsätta att ta emot stöd från dem som villkorslöst försvarar den?
Detta är en ytterligt sorglig situation.
Det finns många parlamentsledamöter som givit sitt stöd för denna politik i denna kammare.
Jag beklagar det på Europas vägnar, för i praktiken har de bara uppmuntrat en ledsam och kortsiktig politik.
