# ID: svediakorp-gov438876
# author: Morillon (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 317
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Domedagsprofeter som jag själv, ni, Frahm och många andra tycks nu tyvärr ha haft rätt när vi diskuterade en eventuell intervention.
Efter attentatet mot FN-kontoret i Bagdad och attentatet mot shiiternas heliga platser i Najaf grusas de bräckliga förhoppningarna om ett lugn som skulle göra det möjligt att gradvis skapa legitimitet för de myndigheter som koalitionen har tillsatt, och därmed också utsikterna till en relativt snabb överföring av koalitionens nuvarande befogenheter.
Jag tror inte att det räcker att fånga in Saddam Hussein, något som måste ske snart, för att få ett slut på det kaos som den flyende diktatorn har allt intresse av att upprätthålla, men som många andra med honom och, om så skulle krävas, efter honom är fast beslutna att ytterligare förstärka.
Jag tänker givetvis på de religiösa fanatiker som är beredda att dö för att bekämpa USA under al-Qaidas fana, och på andra fundamentalistiska organisationer.
Jag tänker också på det stora grannlandet Iran, som inte kan förbli opåverkat av situationen i Irak.
Jag tänker framför allt på irakierna själva som, felaktigt eller med rätta - det har många talare framhållit -, anser att ockupationen av deras land är oacceptabel, oavsett vilka skäl som anförs till dess försvar.
När det gäller denna sistnämnda, främst psykologiska fråga har det internationella samfundet, som med rätta vill få slut på detta kaos så fort som möjligt, enligt min mening inte några andra möjligheter än att legitimera sitt handlande genom att rösta igenom en ny resolution i säkerhetsrådet, vilken ger FN i uppdrag att återställa ordningen i landet och förbereda den nödvändiga övergången till en legitim irakisk regering.
Detta är ert mål, herr rådsordförande, och det gläder mig att de senast kända amerikanska förslagen verkar gå i den riktningen.
