# ID: svediakorp-gov438797
# author: Wurtz (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 762
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi kommer vid nästa sammanträdesperiod ha en ingående debatt om den strikt institutionella dimensionen i förslaget till författning.
Min grupp kommer då att framhålla vad den ser som positiva framsteg, nya befogenheter för parlamentet, en vilja att stimulera vanligt folk att engagera sig, och vissa inslag av öppenhet.
Den kommer även att yttra sig om andra institutionella aspekter som är mycket mer omstridda och förklara varför den förordar ratificering genom folkomröstningar.
Men i dag skall jag ta upp ett mera övergripande problem och ställa ett slags förberedande fråga.
En författning är i princip en grundlag som fastställer ett lands styrelseskick.
Den kan därutöver slå fast ett antal referensvärden och grundläggande rättigheter.
Under inga omständigheter kan den göra anspråk på att under en tidsperiod av trettio till femtio år - för det är den livslängd som ordföranden Giscard d ' Estaing utlovar för detta dokument - inskränka friheten för suveräna nationer att välja sin samhällsmodell.
Demokrati betyder val.
Vad vi nu har framför oss, utöver en reformering av det institutionella systemet, är en process under vilken modellen för ett liberalt Europa ges konstitutionell status.
Således lär vi oss redan i artikel 3, och jag citerar, att? unionen skall erbjuda sina medborgare? en inre marknad, där det råder fri och icke snedvriden konkurrens?.
I det följande återkommer på fyra ställen det liberala temat med en öppen marknadsekonomi som kännetecknas av fri konkurrens.
Men det är just emot denna besatthet av bred konkurrens och denna böjelse att reducera allt liv i samhället till samma nivå som en nyttighet som ett växande antal av våra medborgare protesterar och mobiliserar.
En omständighet som ytterligare rubbar förtroendet för konventets presidium är att merparten av de bestämmelser som ställer upp modellen av det liberala Europa som oantastligt ingår i den tredje delen av detta dokument.
Något som inte så många utanför denna kammare känner till är att de 340 artiklar som ingår i denna del - eller med andra ord tre fjärdedelar av hela förslaget till författning - inte har varit föremål för någon debatt i konventet under de sexton månadernas arbete, vars resultat redovisades för Europeiska rådet i Thessaloniki.
Det måste sägas att det har lagts till i smyg och efter händelsen, mitt i juli månad så att majoriteten av de utgåvor av författningen som är i omlopp helt enkelt inte tar någon hänsyn till dem.
Man kan säga att detta är den dolda sidan av förslaget till författning.
Men det är denna del som i synnerhet definierar den ekonomiska och monetära politiken och de orimliga befogenheterna hos en europeisk centralbank som är fullständigt besatt av prisstabilitet och lönekostnadsökning.
Det är med andra ord det mest omstridda innehållet i Maastrichtfördraget som ni alltså har tagit upp och förevigat.
Det är också i dessa artiklar som de drastiska restriktionerna för socialpolitiken räknas upp och även för utformningen av offentlig service, som tolereras bara i form av, och jag citerar,? ersättning för fullgörandet av vissa skyldigheter?, och som undantag från konkurrensreglerna och bestämmelserna om förbud mot statligt stöd.
Djupt övertygad som jag är om att det nu lika väl som någonsin förr finns ett europeiskt behov av hopp om att kunna förbättra världen, anser jag att det vore mycket skadligt att på det här sättet driva ett stort antal liberaliseringsmotståndare till att bli EU-motståndare.
Det är därför, ordförande Giscard d ' Estaing, som jag skulle vilja ställa följande fråga till er: Skulle därför ingenting avseende de framtida tendenserna i Europeiska unionen förändras, oavsett den politiska utvecklingen i ett eller annat europeiskt land?
Är inte detta en berättigad fråga?
Den är giltig både uttryckt i den ekonomiska och sociala dimensionen hos detta projekt och utryckt i dess politiska dimension, eftersom det exempelvis i artikel 40 föreskrivs att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken skall, och jag citerar:? vara förenlig med den? politik som fastställs inom ramen [för Nato]?.
Skall Nato ingå som en beståndsdel i europeisk identitet?
Vi kan alldeles särskilt göra bättre ifrån oss när det gäller europeisk strävan, att återupprätta förtroendet för politiken och att verka för ett större ansvarstagande för de enskilda medborgarnas del.
Herr Giscard d ' Estaing!
Precis som ni så mycket riktigt påpekade, glöm aldrig medborgarna!
Jag väntar på ert svar.
