# ID: svediakorp-gov438775
# author: Coûteaux (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 336
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Som nyss påtalades är Kuba i dag det enda land i Latinamerika som Europeiska unionen inte har ingått något samarbetsavtal med.
Av tre skäl tror jag att detta är ett misstag.
För det första måste vi generellt sluta med att grunda vårt val av stater vi skall upprätthålla samarbetsförbindelser med på högst subjektiva kriterier som sammanhänger med politiska och humanitära bedömningar och alltför ofta, det skall erkännas, med den amerikanska politikens intressen och diktat.
I frågan om Kuba måste vi precis som i andra fall hålla oss till objektiva kriterier.
Det innebär att vi för att uttrycka det lika rakt som general de Gaulle - som fortfarande inspirerar den franska politiken - måste erkänna stater - nationalstater och inte regeringar.
För det andra måste vi beakta ett särskilt förhållande: Kuba är ett av de länder i Latinamerika som står Europa närmast.
Europeiska unionen är Kubas främsta handelspartner och största investerare.
Den kubanska kulturen, litteraturen och musiken hör till de mest uppskattade bland Europas ungdomar.
Slutligen inkarnerar president Castro fortfarande, trots alla med- och motgångar som vi hört så mycket om och som vi förvisso inte förnekar, bilden av nittonhundratalsrebellen som försvarar folkens frihet, något som renderat denna ö åtskillig sympati.
För det tredje har vi så mycket större skäl att iaktta viss försiktighet när det gäller mänskliga rättigheter, eftersom Förenta staterna - som den tyske utrikesministern Joschka Fischer beskrev under ett besök i Washington i juli som alla europeiska länders främsta allierade - utan något mandat för övrigt - i ett och ett halvt års tid har använt en enklav på Kuba, Guantanamobasen, för att kränka snart sagt alla folkrättsliga principer och med tämligen barbariska metoder som mest hör hemma i en svunnen tid göra upp sina affärer.
Av alla dessa skäl anser jag att vi bör ompröva vår hållning gentemot Kuba och uppträda mer solidariskt mot detta land.
