# ID: svediakorp-gov438728
# author: De Rossa (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 445
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle vilja gratulera Bushill-Matthews.
Han har i kväll hållit sitt bästa tal någonsin i kammaren.
Vi tycks ha haft ett visst inflytande på honom.
Vi erkänner alla att det finns miljoner och åter miljoner människor i Europeiska unionen och runtom i världen som utsätts för kränkande behandling varje dag i sina liv på grund av att vi har underlåtit inte bara att anta en lagstiftning, utan även att förändra samhällets inställning till dem.
Vi lägger ständigt hinder i vägen för dem i deras strävanden att åtnjuta en fullvärdig mänsklig tillvaro.
Det finns 600 miljoner funktionshindrade i världen, varav 80 procent lever i tredje världen.
Det är, som kommissionsledamoten sade, tydligt att vi måste ta itu med detta i vår utvecklings- och biståndspolitik.
Det är tydligt att det inte fungerar med en frivillig metod för att trygga rättigheterna för människor med funktionshinder.
Det krävs rättsligt förankrade rättigheter, vilket även påpekas i detta betänkande, på internationell nivå.
Det behövs en konvention för detta.
Vi är här som företrädare för stater som alla har underlåtit att genomföra ett direktiv som de frivilligt anslöt sig till för inte mer än två år sedan.
De har alla underlåtit att genomföra ramdirektivet.
Vi måste därför ta vårt eget ansvar för detta.
Jag beklagar verkligen att det i mitt eget hemland har lagts fram ett lagförslag rörande funktionshinder, avsett att genomföras i ramdirektivet, i vilket man vägrar att godta en rättighetsbaserad syn på människor med funktionshinder.
Jag kan helt inte förstå hur detta, efter alla år av erfarenhet, fortfarande kan vara fallet.
Jag lyssnade noga till kommissionsledamoten när hon redogjorde för skälen till att hon inte har lagt fram ett förslag till direktiv enligt artikel 13 i EG-fördraget.
Jag tvivlar inte det minsta på att hon har föresatt sig att sörja för rättsbaserade rättigheter för människor med funktionshinder, men hennes argument för att inte lägga fram ett nytt förslag till direktiv är felaktigt.
Genom att lägga fram ett nytt förslag till direktiv skulle större tryck utövas på medlemsstaterna och på personer i denna kammare för att se till att det som redan finns också genomförs.
Om vi lutar oss tillbaka och låter medlemsstaterna köra fast med det nuvarande direktivet, genom att inte sätta tryck på dem med hjälp av ett nytt direktiv, skulle vi begå ett stort misstag.
Vilket mandat, om något, har rådet gett kommissionen att förhandla för Europeiska unionens räkning när det gäller FN: s konvention om människor med funktionshinder?
