# ID: svediakorp-gov438718
# author: McKenna (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 501
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är ytterst viktigt att vi får en rättsligt bindande konvention när det gäller frågan om människor med funktionshinder.
Det fordras lagstiftning som inte bara skyddar rättigheterna för människor med funktionshinder utan även garanterar att människor med funktionshinder tillhandahålls stöd och strukturer som ger dem möjlighet att delta jämlikt i livets alla aspekter.
De som har bäst förutsättningar att göra detta och tala om vad som behövs är människorna med funktionshinder själva.
Vi måste vara mycket försiktiga med att tala om för människor med funktionshinder vad de behöver och vad vi kan göra för dem.
Den som själv inte har ett funktionshinder, vet inte vad som fordras för möjligheten att delta i samhället på jämlik nivå.
Det är mycket glädjande att se personer här i kväll som tolkar till teckenspråk.
Detta bör inte bara vara för i kväll, utan vi bör undersöka om detta kan ske på kontinuerlig basis.
Vi måste även undersöka hur människor utbildas.
Vi måste se till att utbildningen är fullt integrerad och ger människor med funktionshinder möjlighet inte att segregeras, utan att utbildas tillsammans med alla andra.
Det finns en tendens när vi talar om funktionshinder att sörja för vissa tjänster för människor med funktionshinder, men att segregera dem.
Vi bör undersöka teckenspråk, blindskrift, alla de saker som fordras och ger dem möjlighet att vara del av utbildningsverksamheten i alla medlemsstaterna.
Människor skall inte behöva gå till särskilda ställen för att utbildas eller för att delta.
Detta är ytterst viktigt.
Howitt nämnde kommissionen och dess löfte att lägga fram ett direktiv före årets slut.
Under handikappåret räcker det inte med att säga att vi kommer att göra det ena med det andra för att sedan, i slutet av året, glömma allt som har med saken att göra och fortsätta som vanligt.
Vi måste ha något i slutet som vi kan vara stolta över, som ger människor möjlighet att delta i samhället.
Vi behöver ett brett perspektiv, inte ett som fokuserar enbart på tillgång till utbildning.
Detta måste göras i samverkan med de funktionshindrade själva.
I fråga om den sista punkten skulle jag vilja säga att Centre for Independent Living (centrumet för självständigt boende), med säte i Irland, sänder en delegation från hela Europa till den andra sammanträdesperioden här i september.
Det kommer att finnas en särskild samarbetsgrupp som kommer att träffa människor med funktionshinder.
Dessa kommer att tala om för oss exakt vad de vill och vad de skulle vilja se föras fram.
Detta kommer att bli ett gyllene tillfälle.
Alla som är intresserade av frågan bör vara med och lyssna på människor som förklarar vad de vill.
Det är dessa människor som har bäst förutsättningar att göra det.
Vi måste lyssna och låta dem fatta besluten - vi får inte fatta beslut åt dem.
