# ID: svediakorp-gov438639
# author: Lamy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 918
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skall snabbt gå igenom dessa frågor en och en.
Jag anser att Rübig har rätt när han säger att förhandlingarna är viktiga för små och medelstora företag.
Det är ett elegant sätt att säga att det inte bara är stora multinationella företag som har ett intresse av att det multilaterala handelssystemet utvecklas på ett balanserat sätt.
Geografiska beteckningar är en invecklad fråga och jag skall helt kort påminna om unionens mål i förhandlingarna på detta område.
När det gäller vin och spritdrycker skulle vi först och främst välkomna om WTO upprättade ett bindande register.
Vi skulle också välkomna en utvidgning av ett antal bestämmelser som skyddar geografiska beteckningar för vin och spritdrycker till att även omfatta jordbruks- och livsmedelsprodukter.
Slutligen vill vi ta tillbaka ett antal geografiska beteckningar, vilket är helt i sin ordning.
Vi har under Franz Fischlers ledning gjort en lista över beteckningar som är viktiga för våra jordbrukare, men som fortfarande utsätts för intrång i andra delar av världen.
McNally upprepade socialistgruppens ståndpunkt om investeringar.
Jag vill säga ett par ord om detta och samtidigt svara Lucas.
Hur kan vi förena våra önskemål om utveckling med vår önskan att WTO skall inriktas mot att utarbeta ett multilateralt avtal om principer för investeringar?
För det första anser vi att investeringar är en viktig faktor för utveckling och menar att ett antal enkla och grundläggande regler om sådant som öppenhet och förutsebara investeringsregler är en viktig förutsättning för investeringar.
För det andra är vi beredda att i dessa förhandlingar ta hänsyn till en del av utvecklingsländernas intressen, vilket ofta har uttryckts och mynnar ut i synpunkten att sådana regler skulle inkräkta på deras politiska suveränitet.
Vi är beredda att besvara detta genom att lägga fram ett förslag med ett antal allmänna bestämmelser som utvecklingsländerna kan godta om de vill.
De som inte godtar dessa bestämmelser skall inte heller behöva följa dem.
På detta sätt kan en rad invändningar bemötas.
Jag vill i förbigående påminna McNally och Lucas om att utvecklingsländerna är splittrade i den här frågan: vissa är positiva och andra inte, vilket också gäller i andra frågor.
I Världshandelsorganisationen finns ingen front som enar nord i vissa frågor eller en front som enar syd i andra frågor.
På denna punkt skulle jag bara vilja erinra Lucas om att dessa fyra frågor - investeringar, bättre handelsvillkor, öppenhet i offentlig upphandling och konkurrens - ingår i det förhandlingsprogram som utarbetades i Doha.
Förutsättningen är dock att vi måste komma överens om hur förhandlingarna skall föras.
Detta gäller även andra frågor, till exempel jordbruksfrågor och industriavgifter.
Olsson har rätt när han säger att jordbruket inte heller är en fråga som inom WTO skapar någon skiljelinje mellan ett nord som är mot konkurrens och för protektionism och ligger i luven med ett syd som är för konkurrens och avreglering.
Det räcker att jämföra Brasiliens ståndpunkt med Indiens, Afrikas med Indonesiens eller Thailands, för att omedelbart inse att förhållandena inte är sådana.
För att svara Frahm vill jag säga att vår filosofi i denna diskussion är ganska tydlig.
För det första kan vi inte behandla jordbruksproduktionen som en enhet, vilket vi brukar göra när det gäller däck, strumpor, skjortor eller bilar.
Jordbruksproduktionen särskilda egenskaper innebär att vi européer har ett antal skäl för att inte stödja en fullständig avreglering av jordbruksmarknaderna och därför försöker behålla de statliga stöden till jordbruket.
Samtidigt måste statens sätt att ingripa anpassas så att det undanröjer vissa hinder för jordbrukspolitiken i utvecklingsländerna.
Det var detta vi gjorde 1992, 1999 och 2003, och det är rätt att hedra kommissionsledamot Fischler, som är med mig här i kväll, för de insatser han gjorde vid dessa tillfällen då vi anpassade vår gemensamma jordbrukspolitik till världshandeln, för att särskilt gynna utvecklingsländerna.
Vi kommer att fortsätta på den vägen.
Vi har åtagit oss att föra förhandlingar om att ytterligare minska vårt nationella stöd när detta förhindrar handeln, öka vårt tillträde till marknaden och minska våra exportbidrag.
Vi gör detta i första hand för att gynna utvecklingsländerna.
Sådan är grunden för unionens förhandlingar.
Den sista punkten är ett svar till Frahm.
Det stämmer att sambandet mellan grundläggande rättigheter och internationella handelsregler är problematiskt, liksom sambandet mellan internationella handelsregler och internationella miljöavtal och hur handelsregler och skyddet av folkhälsa förhåller sig till varandra.
På folkhälsoområdet fattade Världshandelsorganisationen nyligen ett beslut som främjar tillgång till generiska läkemedel.
I förhandlingarna, för vilka programmet fastställdes i Doha, förs samtal om sambandet mellan miljöbestämmelser och handelsregler.
Däremot pågår inga förhandlingar om förhållandet mellan internationella handelsregler och arbetstagares grundläggande rättigheter, särskilt Internationella arbetsorganisationens fem grundläggande konventioner, eftersom vi inte har lyckats driva igenom vår uppfattning.
Detta var ett av våra förhandlingsmål i Doha.
I den frågan stötte vi på hårt motstånd från Förenta staterna och utvecklingsländerna.
De ville inte och vill fortfarande inte ha en sådan förhandling.
Hur tungt vägande unionens ståndpunkt än är - jag har alltid försvarat den med stor kraft eftersom jag anser att den är rätt - har den inte vunnit mark över utvecklingsländernas och Förenta staternas ståndpunkt.
Det handlar om ett styrkeförhållande som vi för närvarande ännu inte lyckats vända till vår fördel.
