# ID: svediakorp-gov438633
# author: Lamy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,182
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Eftersom kommissionsledamot Franz Fischler och jag nästa vecka för unionens räkning skall närvara vid Världshandelsorganisationens femte ministerkonferens i Cancún i Mexiko för att förhandla, diskuterade kommissionen nu i eftermiddags läget inför förberedelserna av konferensen.
Jag skulle vilja säga ett par ord om dessa diskussioner och därefter svara på eventuella frågor ni vill ställa.
Som ni vet är Europeiska unionens främsta prioritering på handelsområdet fortfarande att se till att den förhandlingsrunda som inleddes i Doha för mer än 18 månader sedan blir framgångsrik.
Vi förväntar oss att en öppnare handel med varor och tjänster och investeringar kommer att stärka tillväxten i Europa, baserat på de grundläggande spelregler som skall förstärkas för att ge en ram åt den ökade öppenheten.
Lika viktig är dock vår strävan att förbättra utvecklingsländernas medverkan i det globala handelssystemet så att dessa kan gynnas av den öppnare handeln och dra mer nytta av globaliseringens fördelar, samtidigt som de skadliga effekterna av globaliseringen - och sådana finns det verkligen - skall lindras.
Ribban har lagts ganska högt, vilket vi kommer att kunna göra en sammanfattande bedömning av vid förhandlingsprogrammets slut.
Vilka resultat behöver vi uppnå i Cancún för att säkerställa en framgång för den här förhandlingsrundan, som vi i Doha döpte till? programmet för utveckling??
Detta kommer vi, Världshandelsorganisationens medlemmar, att gå igenom tillsammans i Cancún nästa vecka när vi gör ett slags halvtidsutvärdering.
Det som verkligen gäller då är att slutligen få veta huruvida vi kommer att lyckas slutföra förhandlingarna till slutet av nästa år, i enlighet med vad vi beslutade för ett och ett halvt år sedan.
Detta är i grund och botten den fråga som vi skall försöka besvara i Cancún, och om vi skall kunna ge ett positivt svar måste vi först bekräfta att tidsfristen för förhandlingarna är i slutet av 2004.
Om vi skall kunna ge ett positivt svar måste vi i Cancún kunna konstatera att 50 procent av förhandlingarna i samtliga frågor har slutförts.
Faktum är att det inte rör sig om förhandlingar där frågorna avverkas en efter en, där man kommer överens om en fråga innan man går över till nästa, det rör sig snarare om breda förhandlingar om ett tjugotal frågor som kan sägas utgöra en jämvikt mellan de punkter som förhandlingsparterna antingen vill försvara eller angripa.
Frågan i Cancún beträffande förhandlingarna som helhet är alltså om vi har kommit ungefär halvvägs och om vi är tillräckligt övertygade om detta för att kunna stå fast vid den slutliga tidsfristen i slutet av nästa år.
Vi är angelägna, vi européer, om att med denna halvtidsöversyn kunna bekräfta den jämvikt som fastställts i det ursprungliga programmet, mellan å ena sidan ett öppnande av marknader och å andra sidan stärkta spelregler på handelsområdet.
Vi är mycket måna om denna jämvikt och ser den som politiskt grundläggande eftersom den överensstämmer med vårt eget ekonomiska system, och då menar jag ett system som är öppet för handel men reglerat av rambestämmelser som ger uttryck för sociala, hälsomässiga och miljörelaterade intressen.
Detta är den ståndpunkt som kännetecknar Europeiska unionen i förhandlingarna, och den måste behållas.
Därför är det viktigt att vi framskrider i ungefär samma takt som de frågor som diskuteras under förhandlingarna i helhet.
Var står vi i detta avseende?
Under de senaste veckorna har det tydligt framgått att saker och ting har börjat gå snabbare i Genève.
Det är tydligt att nästa veckas möte redan har gett impulser till förhandlingarna, som stundtals tenderade att förlora tempo.
Ordföranden i Världshandelsorganisationens allmänna råd, den ambassadör som leder WTO: s så kallade allmänna råd i Genève, har lagt fram ett förslag till slutdeklaration som förhandlarna på ministernivå kommer att utgå från vid sitt möte i Cancún nästa vecka.
Kommissionsledamot Franz Fischler och jag själv har redan flera gånger sagt att vi inte är entusiastiska över detta förslag.
Vi ser vissa punkter i förslaget till deklaration som mycket problematiska, men det är bra att det över huvud taget finns ett förslag och att detta är tydligt strukturerat.
Det finns saker, det vill jag upprepa, som inte är acceptabla.
I våra ögon skapar dokumentet obalans på områden som jordbruk, industriavgifter, miljö och geografiska beteckningar.
Även andra WTO-medlemmar är av samma uppfattning, men som Världshandelsorganisationens talesman sade med glimten i ögat: ministrarna måste ha något att göra i Cancún.
I egenskap av förhandlare för EU: s 15 medlemsstater skall vi fortsätta att strida för ett resultat som skapar jämvikt mellan att öppna marknader och att fastställa regler som skapar förutsättningar för att ge utvecklingsfrågorna en mer framträdande plats på alla områden.
Vi får ofta frågan om vi är optimistiska eller pessimistiska inför möjligheten att nå framgång i Cancún.
Ni har ännu inte ställt den frågan, men jag skulle vilja säga att Franz Fischler och jag själv varken är det ena eller det andra.
Vi är förhandlare för unionen, som har gett oss ett mandat för detta.
Mandatet sätter gränser för vad vi kan acceptera och, som vanligt, kommer vi att redogöra för er hur diskussionerna utvecklas i takt med att saker händer och på ort och ställe.
Vi kommer att följas av dem som är våra verkligt politiskt överordnade, det vill säga unionens ministerråd och Europaparlamentet, liksom företrädare för andra berörda parter.
Vi kommer därför att ha tillfälle att på plats göra en exakt bedömning av i vilken riktning vi måste gå, men en sak måste vi ha klart för oss: vi har fått ett formellt mandat till följd av de debatter som pågått under de senaste månaderna i både ministerrådet och Europaparlamentet.
Kommissionsledamot Franz Fischler och jag kommer därför att utgå från detta mandat i vårt agerande.
Till sist vill jag betona att vi tar med oss goda nyheter när vi reser till Cancún i slutet av veckan, och då menar jag den överenskommelse som träffades förra veckan om tillgång till läkemedel.
Det kan sägas att denna överenskommelse blir ett första undantag från de gällande patentbestämmelserna för att behövande länder skall få möjlighet att importera generiska läkemedel.
Överenskommelsen visar att Världshandelsorganisationen har förmåga att uppfylla utvecklingsländernas behov.
Detta är inte längre bara ett projekt, en retorik eller en vision, utan en konkret bekräftelse på att globaliseringen både kan och måste gå hand i hand med utvecklingssamarbetet.
Sammanfattningsvis markerar överenskommelsen - trots att den bara utgör en liten del av det enorma problemet med fattiga länders tillgång till läkemedel - ändå ett steg framåt, och jag vill här inför er välkomna detta på unionens vägnar.
Förutom i denna fråga vet vi var vi står i de övriga, och som jag nyss sade kommer vi att agera på grundval av det mandat ni har gett oss.
