# ID: svediakorp-gov438623
# author: Casaca (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 353
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, fru föredragande!
Jag anser att det skulle vara lämpligt att börja med att påminna om att huvudskälet till att detta avtal finns var Grönlands utträde ur Europeiska unionen.
Jag tror också att det är viktigt att påminna om skälen till att Grönland valde att utträda.
Grönland utträdde ur unionen därför att vi med tvång ville upphäva detta lilla och ytterst avsides belägna samhälles oförytterliga rätt att fiska inom sin exklusiva ekonomiska zon om 200 sjömil, som i dag är tydligt skyddad enligt den internationella havsrätten.
Detta är det kanske största misstag som Europeiska unionen har gjort fram till i dag, och detta har redan tidigare vållat oss allvarliga problem och utgör fortfarande ett hot inför framtiden.
I små områden som genomkorsas av nationella gränser, såsom Nordsjön, har det varit rätt metod att låta de europeiska institutionerna gemensamt organisera fisket efter långvandrande ytlevande fiskarter.
Att gå från specifika fall och lösningar till gemensam äganderätt till fiskeresurser enligt en förment gemenskapslag är dock inte längre godtagbart.
Samma uppsättning artiklar i den internationella havsrätten som definierar äganderätten till marina biologiska resurser definierar också äganderätten till mineralresurser, uttryckligen fossila bränslen.
Samma europeiska gemenskap som godkände att dessa artiklar tillämpades av olika medlemsstater för att staka ut äganderätten till undervattensgruvor för fossila bränslen i Nordsjön, hävdar att de inte är tillämpliga på biologiska resurser.
Med andra ord skulle vi ha en lag som endast kan användas för att skydda intressena för staterna i Europas centrum, där gas och olja hittas, men som inte är tillämplig för att skydda intressena för Europas randstater eller yttre randområden, som innefattar enorma havsområden med avsevärda resurser.
Under den tioårsperiod som vi nu anser måste påbörjas för att garantera att de europeiska institutionerna diskuterar statusen i de? västliga vattnen? måste en grundlig genomgång göras av frågan om tillträde till vatten, den europeiska lagstiftningen anpassas till de allmänna principerna i den internationella havsrätten och de bästa sätten att garantera ett hållbart fiske i Atlanten undersökas.
