# ID: svediakorp-gov438615
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Fru talman!
Jag skulle vilja gratulera föredragande Lambert till hennes utmärkta betänkande, särskilt eftersom det inte räcker med att vara en känslig politiker för att utarbeta detta slags betänkande i just denna fråga, man måste även vara en mycket engagerad teknokrat.
Det är ett så komplext och svårt område.
Jag skulle också vilja tacka Oomen-Ruijten och alla andra ledamöter som medverkat.
De har verkligen fått arbeta hårt, inte bara på grund av ärendets komplexitet, utan även i fråga om de problem som omger enhällighet och de väldiga skillnader som finns från medlemsstat till medlemsstat.
Det är mycket viktigt att upprepa vad Thorning-Schmidt underströk upprepade gånger: allt detta arbete syftar till att modernisera och förenkla förordningen.
Det är inte en politisk övning i harmonisering, vilket av rättsliga och politiska skäl vore en fullständig omöjlighet i denna fråga.
Kommissionens ståndpunkt när det gäller de olika ändringsförslagen är som följer:
Kommissionen kan godta ändringsförslag 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 19, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 39 och 41, liksom ändringsförslag 46, 47, 48, 50, 51, 52, 53 och 54 i sin helhet; dessa syftar antingen till att klargöra och precisera kommissionens förslag eller, genom skäl, till att fästa uppmärksamhet vid vissa specifika problem som inte kan lösas med bestämmelserna om samordning av sociala trygghetssystem, eller till att infoga EG-domstolens senare rättspraxis.
Kommissionen godtar ändringsförslag 11 till viss del; det gäller förklaringar som medlemsstaterna skall göra rörande sin lagstiftning.
Den föreslagna texten är dock för stel.
Det skulle räcka med en årlig förklaring.
Fastän jag förstår och stöder idéerna bakom ändringsförslag 38 och 40, kan kommissionen inte godta dem eftersom dessa bestämmelser i stället bör finnas i genomförandeförordningen.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslag 42, som inte skulle innebära någon som helst förenkling.
Kommissionen har förståelse för tanken bakom ändringsförslaget.
Samma resultat kan dock uppnås på annat sätt.
Just detta är avsikten med ändringsförslag 55, som kommissionen kan godta i dess helhet.
Detta ändringsförslag ligger också i linje med det förslag som kommissionen lade fram i juli
