# ID: svediakorp-gov438608
# author: Bushill-Matthews (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Även jag vill gratulera föredraganden, som har gripit sig an detta komplicerade och viktiga ärende med stor övertygelse och entusiasm.
Principen att förenkla och modernisera bestämmelserna om social trygghet för att göra dem effektivare och mer användarvänliga förtjänar sannerligen stöd.
Fastän jag har full förståelse för ett antal av de punkter hon tar upp, menar jag dock att hennes förslag går för långt i vissa avseenden.
Jag är emot ändringsförslag 1, 44 och 45, eftersom de innehåller hänvisningar till beskattning.
Jag hör vad olika kolleger säger i denna fråga och välkomnar särskilt föredragandens egna kommentarer, nämligen att förordningen kanske inte är rätt instrument för att ta itu med detta.
Jag håller med om det.
Förordning 1408 / 71 handlar om att samordna social trygghet, och dess rättsliga grund går tillbaka på artikel 42, som inte har det minsta med beskattning att göra.
Jag kan förstå varför vissa kolleger vill utvidga förordningens tillämpningsområde till att omfatta även skatteområdet, men detta är inte en gemenskapsbehörighet och bör inte bli en sådan köksvägen heller, och inte genom ytterdörren heller för den delen.
Om dessa ändringsförslag antas, hoppas jag att kommissionen förkastar dem.
Jag uppmanar kommissionsledamoten att begrunda detta närmare.
Jag är även emot ändringsförslag 2 och 43, om utbetalning av arbetslöshetsunderstöd, som båda med nöd och näppe gick igenom i utskottet.
Bestämmelserna i förordning 1408 måste sörja för en balans mellan att uppmuntra arbetskraftens rörlighet och att undvika missbruk.
Uttrycket? familjeskäl? i ändringsförslaget är enligt min uppfattning för vagt.
EU: s medborgare har och bör ha rätt att söka arbete i vilken medlemsstat som helst.
Att de skall kunna söka arbetslöshetsunderstöd i en medlemsstat utan att ha arbetat där och att EU skall ge dem rätt till förmåner utan hänsyn till enskilda medlemsstaters bestämmelser, är helt enkelt orimligt.
Jag förstår problemet, men detta är inte lösningen.
Jag kommer att rekommendera att många av föredragandens övriga ändringsförslag skall stödjas, men av de skäl jag har nämnt ovan kan jag inte rekommendera att hennes betänkande skall godkännas i sin helhet.
