# ID: svediakorp-gov438607
# author: Laguiller (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 327
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Att virrvarret av lagar och förordningar om social trygghet i Europas olika länder behöver harmoniseras säger sig självt.
Detta görs emellertid i minimal utsträckning och aldrig utifrån en strävan att anpassa varje lands sociallagstiftning till den nationella lagstiftning som är mest fördelaktig för arbetstagarna.
Vissa av de ändringsförslag som Europaparlamentet lagt fram förbättrar förslaget till rådets förordning och vi kommer att rösta för dem, men hur kan vi diskutera ett fåtal ändringar utan att ta avstånd från den politik som för närvarande bedrivs av Europas stater, en politik som i stort sett går ut på att försvaga arbetstagarnas sociala trygghet, minska pensionerna och höja socialförsäkringsavgifterna samtidigt som man minskar bidragen: kort sagt, det vi nu ser hända i flertalet europeiska länder?
Vare sig denna situation har utvecklats successivt eller plötsligt, har tillvaron blivit så svår för lågavlönade, egenföretagare och arbetslösa att de inte kan försörja sig ordentligt.
Tillgången till vård har alltmer blivit de rikas privilegium.
Detta är en skandal.
Varför skall vi dessutom följa denna politiska riktlinje när den nationella välfärden ökar, visserligen långsamt men ändå ökar?
I Frankrike säger man till exempel att socialförsäkringssystemet dras med underskott.
Varför är det så?
Delvis på grund av arbetslösheten, en situation som arbetstagarna inte är ansvariga utan faktiskt tvärtom offer för.
Men framför allt på grund av att staten tömmer socialförsäkringskassan för att ge gåvor till arbetsgivarna genom att minska de sociala avgifterna.
Det regeringarna kallar pensionsreform eller socialförsäkringsreform är i grund och botten en storskalig plundring av arbetstagare för att gynna ett fåtal rika parasiter.
Jag vill hur som helst använda denna talartid till att hävda att Europas arbetstagare har en moralisk rätt att försvara sig, strejka och demonstrera, eftersom de inte har några andra sätt att protestera mot vad som faktiskt är organiserad stöld, varken mer eller mindre.
