# ID: svediakorp-gov438606
# author: Gillig (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 341
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
I likhet med föregående talare vill jag gratulera inte bara föredraganden Lambert till det genomförda arbetet utan också er personal, fru kommissionär, till deras arbete och till den samordning som har utvecklats mellan parlamentets utskott och kommissionen och som har lett till ett förenklat och moderniserat dokument om en av denna vår Europeiska unions grundläggande aspekter, alltså den fria rörlighet som - vilket ni själv sade - inte bara gäller arbetstagare utan alla Europas medborgare.
Dokumentet har förenklats, moderniserats och tar hänsyn till EG-domstolens beslut, men även till läget på dagens arbetsmarknad och till vissa typer av egenföretagare.
Vi bör som jag ser det välkomna texten och kräva att arbetet avslutas före årets slut, före utvidgningen, eftersom det då skulle bli enklare att gå vidare.
Under den korta talartid jag har kvar skulle jag vilja lyfta fram en fråga: gränsarbetarnas situation.
Dessa är i sanning verkliga européer, det är de som drabbas av olika lagstiftningar och som minst förstår de framsteg EU gör, och ändå är det för deras skull vi måste göra allt för att de skall kunna sköta sitt arbete över gränserna.
Som redan nämnts är det lätt att se de framsteg som gjorts.
Samtidigt skulle jag vilja understryka behovet av att söka nya samarbetsformer, nya former av institutionellt samarbete mellan medlemsstaterna om svårigheterna att tillämpa dessa förordningar kvarstår, särskilt när de tillämpas på olika sätt.
Antalet sådana skillnader är stort, och det tar lång tid att harmonisera dem.
När det gäller denna grundläggande fråga har det lagts fram förslag i form av ändringsförslag 51 och 52, som vi kommer att rösta om i morgon.
Jag menar att frågan om samordning kräver fortlöpande ansträngningar och finslipning.
I dag är samordning nödvändig eftersom medlemsstaterna ansvarar för dessa områden.
Men detta hindrar oss emellertid inte från att ta upp den nödvändiga frågan om en harmonisering för att skydda den europeiska sociala modellen.
