# ID: svediakorp-gov438603
# author: Jensen (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 367
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag besöker ofta företag och människor i gränsområdet mellan Danmark och Tyskland och hör gång på gång talas om problemen med att bo på den ena sidan av gränsen och att arbeta på den andra.
Det innebär i praktiken att många inte ens försöker sig på att göra detta.
Faktum är att det bara är 1 000 personer som pendlar över den dansk-tyska gränsen trots att arbetslösheten på den södra sidan om gränsen ligger på 12 procent medan den på norra sidan är så låg som 6 procent.
Naturligtvis utgör språket ett hinder för att ta arbete på andra sidan gränsen, men skillnaderna i utformningen av skattesystem och sociala trygghetssystem har också mycket stor betydelse.
Det som är speciellt för Danmark är att vi finansierar våra sociala system över gränsen genom det allmänna skattesystemet, medan övriga delar av EU använder sig mer av öronmärkta avgifter för den sociala tryggheten.
Detta bidrar till en del av de problem vi kan se.
Jag skulle egentligen inte ha något emot att man i Danmark genomförde reformer som skulle medföra att betalningarna i framtiden i högre grad kom att återspegla den enskildes ansvar för det gemensamma och att kostnaderna för de sociala trygghetssystemen tydliggjordes mer, närmare bestämt genom att införa fler öronmärkta avgifter.
Sådana reformer skulle också kunna minska de problem som det sociala trygghetssystemet i Danmark medför i förhållande till systemen i andra länder.
Men detta står givetvis för närvarande inte på dagordningen.
Vi sysslar här med att förenkla samordningen av de sociala trygghetssystemen mellan medlemsstaterna, och det finns ett stort behov av att förenkla dessa mycket komplexa bestämmelser som genom åren blivit alltmer invecklade.
Jag skulle vilja tacka Lambert för det arbete hon har utfört.
Jag vill uppmana Europaparlamentet att försöka få till stånd ett samarbete med rådet i dessa frågor och att försöka samarbeta.
Vi får inte försena reformerna i onödan.
Jag tror att det är lättare att få igenom reformerna före utvidgningen snarare än efter.
Vi får därför inte vara så fixerade vid idealen att vi misslyckas med att finna en gångbar lösning nu direkt.
