# ID: svediakorp-gov438597
# author: Boogerd-Quaak (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 459
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Även jag kan säga att jag gläder mig åt Europeiska kommissionens försök att förenkla främjandet av rörlighet, för detta är vad det i själva verket handlar om.
Vi vill alla att medborgarna verkligen skall kunna kräva rättvisa i den fria rörligheten för arbetstagare.
Fram till nu har detta inte varit framgångsrikt.
En snabb titt på statistiken visar att endast två procent av medborgarna arbetar i ett annat land.
I det här avseendet vill jag emellertid också ge uttryck för ett visst missnöje som inte har med parlamentet att göra.
Än en gång förlöpte samarbetet med kollegerna bra.
Som Oomen-Ruijten påpekade gick det också bra att samarbeta med Europeiska kommissionen.
Emellertid upplevde jag det som ett damoklessvärd ovanför huvudet att Europeiska rådet hotar att när allt kommer omkring backa ur om vi inte är mer återhållsamma med våra krav.
Jag har svårt att finna mig i detta, i synnerhet när det handlar om gränsarbete.
Jag skulle vilja underbygga det här med några exempel.
I mitt område, mellan den belgiska gränszonen - där jag bor - och Nederländerna, finns det nu möjlighet att ge 800 arbetstagare sysselsättning på ett stort företag, Volvo, på andra sidan gränsen.
Människor kommer utan tvekan att rekryteras från området där jag bor.
Trots detta är jag fortfarande tveksam till att råda människor att verkligen göra detta så länge en fullgod social trygghet inte kan garanteras till hundra procent.
Jag tycker till exempel att det är omöjligt att förklara för en kvinna på 62 år som har blivit invalid att hon kommer att förlora sin invaliditetspension i Belgien och inte är berättigad till ålderspension i Nederländerna förrän hon fyller 65 år.
Sådana saker kan man inte förklara, eftersom samordningen just nu är otillräcklig.
Av den anledningen har vi tillsammans lämnat in ett antal ändringsförlag för att undvika sådana scenarier i framtiden.
Med dessa ändringsförslag vill vi tvinga institutionerna och medlemsstaterna att samordna sina insatser bättre.
Ändringsförslagen som har lagts fram, lyckligtvis av ett antal grupper gemensamt, gäller mycket specifika fall som ofta rör gränsarbetare.
Jag stöder detta.
Som jag ser det är det oacceptabelt att medlemsstaterna inte kan och inte vill erkänna de här problemen.
Vi kan ju inte ha en situation där Europa motarbetas eftersom ett antal nationella tjänstemän och politiker behandlar gränsarbete som en marginell fråga.
Därför gläder det mig att Europeiska kommissionen i sitt förslag gör allt för att tvinga medlemsstaterna att samarbeta.
Så snart den här förordningen har antagits hoppas jag också att den tillämpas, och jag uppmanar Europeiska kommissionen att se till att det blir så.
