# ID: svediakorp-gov438515
# author: Vatanen (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 388
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
För det första vill jag önska er alla en trevlig början på arbetsåret som vi hoppas får en givande inledning.
Förhoppningsvis märkte vi alla under sommaren att det finns ett liv även utanför parlamentet.
Nu är det dock tid för oss att ärligt fråga oss själva huruvida den nuvarande regionpolitiken motsvarar de verkliga behoven.
Jag tror inte att politiken bör fortsätta bedrivas enligt nuvarande modell med endast små ändringar.
Parlamentet har betonat att 0,45 procent av unionens BNP skall användas för att finansiera den här politiken.
Men hur i all världen kom vi egentligen fram till denna siffra?
Först bör vi kartlägga regionernas behov och de mest kostnadseffektiva sätten att uppfylla dessa behov.
Det är oförståndigt att på förhand binda sig vid en fastställd summa.
Man kan naturligtvis fylla på hur mycket som helst i åtgärder som dessa, men är det vettigt?
Vi behöver naturligtvis fortfarande en ansvarsfull regionalpolitik på EU-nivå.
Men är det meningsfullt att fördela stödet till alla regioner med den påföljden att var och en endast får små smulor till stora administrativa kostnader?
Låt oss överväga Förenade kungarikets förslag att endast ge de fattigaste regionerna inom EU stöd.
I praktiken innebär detta att endast de nya medlemsstaterna skulle få stöd.
Övriga regionalstöd skulle bli nationella för att undvika EU-byråkrati.
Jag vill ändå betona att de nuvarande medlemsstaterna inte skulle förlora på reformen, eftersom stöden i och med utvidgningen hur som helst kommer att minska dramatiskt.
De nuvarande medlemsstaternas medlemsavgift skulle naturligtvis minskas med summan av det minskade stödet.
Alla förändringar av detta slag bemöts tyvärr fortfarande av en kompakt mur i fråga om politiken.
Politikernas favoritsysselsättning har alltid varit att fördela andras pengar.
Gemensamma pengar bör dock hanteras med ännu större försiktighet än våra egna, eftersom allt slöseri med pengar alltid innebär att medel tas från de svagaste i samhället.
Om vi vill att EU skall bli ett dynamiskt område, vilket vi konstaterade i Lissabon, måste vi inse att pengar inte växer på träd ens i dessa tider av genmodifierade organismer.
Herr talman, ärade kolleger, vi är skyldiga våra väljare ett ärligt agerande i enlighet med deras intressen på lång sikt.
