# ID: svediakorp-gov438505
# author: Sudre (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 394
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
I samband med debatten om regionalpolitikens framtid finns ett mycket brett samförstånd om att fortsätta prioritera de minst utvecklade regionerna.
En koncentration av resurserna på mål 1-områden bör därför vara en av sammanhållningspolitikens grundpelare för perioden 2007-2013, vilket det är nu.
Detta skulle ligga i linje med principerna om solidaritet och omfördelning.
Kandidatländernas anslutning till Europeiska unionen kommer, statistiskt sett, att minska EU: s genomsnittliga BNP.
I enlighet med detta uppger kommissionens lägesrapport att 18 regioner torde förlora sin mål 1-status.
Dessa skulle ändå gynnas av det stöd som ges genom mekanismen för utfasning.
De franska utomeuropeiska departementen påverkas inte.
Dessa kommer att fortsätta klassas som mål 1 under 2007, i den mån som deras BNP per capita ligger kvar klart under 75 procent av det nya EU-genomsnittet.
Dessutom vore det lämpligt att stärka jämlikheten mellan regionerna genom att ta hänsyn till de bestående nackdelar som påverkar öar, bergsområden och glesbefolkade regioner.
Sådana gemenskapsinsatser bör vägas upp av ett antal regionala kriterier.
De sistnämnda kan användas för att slå fast prioriteringar och besluta om hur stora medel som skall beviljas.
Hur som helst anser jag att det är nyttigt att komma ihåg att begreppet mest avlägsna regioner aldrig får sammanblandas med avlägsna regioner, öar och strukturellt missgynnade regioner helt oavsett solidaritetsförhållande mellan alla dessa regioner.
Detta på grund av att de mest avlägsna regionernas rättsliga ställning baseras just på avståndet från det europeiska fastlandet.
Den svagaste punkten i den aktuella lägesrapporten är bidraget från Europeiska unionens övriga politikområden.
Detta gäller särskilt det förvaltningssystem som skall införas för att se till att sammanhållningspolitiken leder till bästa möjliga resultat i de berörda regionerna.
Jag tänker på jordbruket, landsbygdens utveckling, transporter, innovation samt utbildning och yrkesutbildning.
Jag tänker även på konkurrenspolitiken mot bakgrund av statligt regionstöd och skatterabatter.
Jag vill dock avsluta med två positiva punkter.
Det råder till att börja med samförstånd om behovet att verkligen förbättra strukturfondernas finansiella system och administrativa förfaranden.
Slutligen känner jag mig uppmuntrad över att stödet för idén om regionalpolitikens åternationalisering har minskat.
Om så inte hade varit fallet, skulle detta med största säkerhet ha lett till ett tvärstopp för integrationen av Europa.
