# ID: svediakorp-gov438438
# author: Berthu (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi har denna sommar kunnat se de fruktansvärda följderna av värmeböljan: torka, bränder, och vatten- och luftföroreningar.
Framför allt är vi dock bestörta över dödsfallen bland äldre personer, som var särskilt många, i ett land som Frankrike.
Normalt sett borde vi dock inte vända oss till unionen för hjälp.
Även våra europeiska grannar har drabbats, och ett stort och korrekt styrt land borde kunna hantera en sådan här situation på egen hand.
Frankrike befinner sig emellertid i dagsläget i en extremt utsatt situation, eftersom manöverutrymmet i budgeten inte återställdes när detta var möjligt, det vill säga när skatteinkomsterna var stora.
Frankrike kännetecknas dessutom av två mycket negativa faktorer: det har blivit svårare att få hälso- och sjukvårdssystemet att fungera på grund av bristen på praktiserande läkare, särskilt under sommaren, och på grund av att arbetstiden minskats till 35 timmar i veckan.
Familjer är också uppenbart mer utspridda än i grannländerna, vilket gjort att det varit svårare att förlita sig till släktband.
I detta hänseende vill jag i förbigående nämna att kravet på geografisk rörlighet för arbetstagare, vilket ofta försvaras av Europeiska unionen, borde nyanseras avsevärt så att familjeband och sociala band kan bevaras bättre i de fall det är möjligt.
En stor uppgift för Europeiska unionen i framtiden blir framför allt att utvidga det interna och externa arbetet i kampen mot växthuseffekten, och följaktligen den globala uppvärmningen.
Om den nuvarande nivån av koldioxidutsläpp bevaras får det till exempel oåterkalleliga effekter på klimatet.
Vi ber Europeiska unionen att noggrant fullfölja genomförandet av Kyotoprotokollet för att bättre införliva energi- och miljöpolitiken.
I detta avseende måste vi visserligen prioritera de förnybara energikällorna, men i första hand kärnkraften, som är mycket sparsam när det gäller koldioxidutsläpp.
Om kärnkraften skall bli mer allmänt accepterad måste dock frågan om hantering och bortskaffande av radioaktivt avfall absolut lösas.
Med detta mål framför oss vill vi att en stor gemensam forskarinsats inleds, vilket är en absolut prioritet, eftersom allt annat är beroende av detta.
Slutligen har vi en tredje tanke som handlar om att minskningen av växthusgaser också delvis kommer att uppnås via en bättre kontroll av vägtransporterna.
Vi anser att man i de vägavgifter som ingår i förslaget till direktiv om prissättningen på väginfrastrukturen borde acceptera att införa inte bara kostnaderna för underhåll av vägnäten, utan även ännu inte beräknade kostnader för skador som transporterna förorsakar miljön och följaktligen samhället som helhet.
