# ID: svediakorp-gov438412
# author: Korakas (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 298
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
För några veckor sedan befann jag mig i Lettland på inbjudan av Lettlands socialistiska parti.
Jag fick tillfälle att ta del av uppgifter om vissa mycket allvarliga kränkningar av de grundläggande mänskliga rättigheterna, trots sporadiska rapporter om att framsteg görs i Lettland.
Lettlands kommunistiska parti är således fortfarande förbjudet.
Över 70 000 invånare förvägras alla politiska rättigheter och rätten till lettiskt medborgarskap på grund av att de åtta månader före Sovjetunionens upplösning inte hade lämnat kommunistpartiet.
Av samma anledning har lettiska medborgare inte rätt att kandidera i valen.
Så är fallet med Alfred Rubiks, ordföranden för socialistpartiet, som är representerat i parlamentet, och andra viktiga offentliga personer.
Flera hundratusentals personer i en totalbefolkning på 2 500 000 saknar dessutom nationell identitet, även om många av dem har bott i Lettland i 100 år.
30 procent av befolkningen saknar rösträtt och kommer därför inte att delta i den kommande folkomröstningen om Europeiska unionen, som därmed redan är noll och intet värd.
Trots att 45 procent av Lettlands invånare är ryskspråkiga stängdes de ryskspråkiga universiteten 1998, och trots att totalförbudet mot ryskspråkiga grundskolor slutligen drogs tillbaka efter protester, har undervisningen på ryska ändå begränsats till 40 procent av lektionerna.
Inför denna situation upprätthåller Europeiska unionen en ståndpunkt med skuldmedveten tolerans, eller till och med samtycke.
Det är återigen fråga om den välkända politiken med två olika måttstockar.
Och denna situation råder inte bara i Lettland, utan också i Estland och på andra håll.
Hur tänker ni reagera, herr talman, särskilt som det, liksom jag sade, råder en liknande situation i Estland, där man bland annat reser minnesmärken över SS?
